DE STORA UNDREN BREV TILL MIN DOTTERDOTTER

Det är underbart att se huru de lidanden man har att utstå för ett begånget fel ofta nog
taga alldeles samma form som det fel de äro avsedda att sona. Har man t. ex. i ett liv varit en
hård husbonde, som plågat sina underlydande, kan man i nästa liv själv komma att intaga en
tjänares plats och för känna bördan av en sådan lott. Har man i en eller annan riktning
handlat bedrägligt, så kan man vänta sig att i nästa jordeliv själv bliva bedragen. Har man i
ett jordeliv varit girig och samlat penningar bara för att äga och missbruka dem, så riskerar
man att i nästa liv få gå med tiggarstaven.
Ett mycket slående bevis på huru träffsäkert karma verkar måste jag berätta för dig. Jag
har det ur en mycket intressant bok * av den österrikiska baronessan Adelma von Vay, som är
ett mycket gott medium och framför allt en god människa.
*DIE SFÆREN ZWISCHEN DER ERDE UND DER SONNE. Den svenska oversättningen RESEMINNEN FRÅN
ANDEVÄRLDEN är slutsåld.
En ande har för henne berättat om sina åtta jordeliv. I det första var han en rå och grym
man, som begick sju mord, alla väl övertänkta och planlagda. Till sist blev han ertappad
/överrumplad och hängd. »Men», skriver han genom sitt medium, »det är icke den sorgliga
historien om mina brott, det är min botgöring jag vill beskriva.
»En ond ande hyser icke kärlek, så var också förhållandet med mig, jag kände endast hat.
Dock är ingen helt och hållet övergiven; icke heller jag var det. Efter min avrättning måtte
jag henne, som hade varit min moder. Hon mottog mig kärleksfullt, hon förmanade mig, hon
ville rädda min själ, men jag var vild och obändig. Jag störtade mig in bland de stridande på
jorden. Jag var med om krig, mord och härjningar. Min moder bad fortfarande för min
omvändelse. Då sade en hög ande till henne:
Om du vill rädda hans själ, så måste du av kärlek till honom åter låta dig födas till jorden.
Din kärlek skall draga honom till dig och han skall åter bliva din son, men som vedergällning
måste han dö en våldsam död.
»Hon mottog med tacksamhet detta budskap. Anden välsignade henne och sade: Efter
detta skall ditt namn vara Dolorosa. Gå din törnbeströdda stig och rädda hans själ.
»Innan jag går att skildra min botgöring, måste jag emellertid omtala, vilka
mordgärningar jag hade förövat.
»Den första. Som 13-årig pojke strypte jag min lekkamrat, emedan jag ville ha hans
svärd. Mödosamt släpade jag hans lik till floden och kastade honom däruti. Ingen anade att
jag var mördaren.
»Den andra. När jag var i Welschland, hade jag en käresta. Hon bedrog mig, då stack
jag ned henne och flydde.
»Den tredje. På slagfältet dödade jag en sårad riddare för att stjäla hans guldkedja.
»Den fjärde. Vid stormningen av en borg mördade jag en gammal dam och rövade
hennes smycken.
»Den femte. Jag fattade begär till en gift kvinna, jag förgiftade den gamle mannen och
tog henne till mig. Hon var en demon, som stal alla mina juveler.
»Den sjätte, den var den värsta. Jag blev en lejd mördare, som för en blodspenning
nedstack en högt uppsatt person.
»Den sjunde. Ännu en gång en lejd mordgärning. Jag blev ertappad och hängd.
»Men sju gånger skulle jag själv såsom bot lida en våldsam död, så lydde domen i
andevärlden. Jag vill nu berätta huru den gick i uppfyllelse.
»Min första bot. Dolorosa blev verkligen min moder. Hon uppfostrade mig med all
möjlig omsorg, men jag var vild och elak och gjorde henne endast bekymmer. Jag rymde
54