DE STORA UNDREN BREV TILL MIN DOTTERDOTTER

Du lilla vän!
I
OM DEN SYNLIGA KROPPEN
Jag vill tala med dig om de stora under, som finnas här i världen, ja även i högre världar,
och jag vill börja med att tala om ett av de största undren - om dig själv.
Du blir förvånad, du svarar kanske: »inte är väl jag något under, jag är bara ett barn, likt
alla andra.»
Det har du rätt i, och ändock är du ett av Guds stora under, ty varje barn, varje människa
är ett obeskrivligt under, som ingen ännu fullkomligt kunnat fatta. I århundraden ha de
lärdaste män och kvinnor studerat människokroppen; de ha tagit reda på och beskrivit huru
benstommen är byggd, huru musklerna äro fästade vid benen, så att vi kunna röra dem, huru
hjärtat arbetar och pressar blodet fram och åter i de fint förgrenade ådrorna, som nå fram till
kroppens alla delar, så att var man sticker sig med en nål kommer det fram en liten
bloddroppe. De ha studerat hjärnan, tankens underbara verkstad, och hennes snabba
budbärare nerverna, vilka inrapportera till hjärnan allt vad de förnimma och föra hennes
befallningar ut till musklerna. De ha uppdagat ögats hemligheter och förklarat huru detta lilla
instrument kan översätta eterns vibrationer i både former och färger och även lära oss att
bedöma avstånd, så att vi inte gripa efter månen som efter en penna på bordet. De ha lärt sig
förstå huru örat uppfångar luftens dallringar och kommer oss att urskilja vindens sus,
musikens harmonier och människoröstens tonfall. De ha undersökt magen, människokroppens
hemlighetsfulla laboratorium, där all den goda mat vi förtära sönderdelas och värderas,
där det odugliga frånskiljes och avföres genom tarmarna och det dugliga ytterligare beredes
och förvandlas till näringsämnen, vilka sedan med blodet föres ut i kroppen och förvandlas
till nya delar av ben och muskler, blod och nerver, medan förbrukade delar, av det som
tillhört kroppen, föras till lungorna, där de brännas – dock utan eld - och föras ut med
andedräkten liksom röken går ut genom en skorsten.
Allt detta och mycket mera ha de lärda studerat och över allt ha de stött på de största
under. De ha funnit huru vist människokroppen är inrättad, huru oändligt sammansatt och
invecklad den är och dock så enkel som det gärna kan tänkas för att kunna tjäna så många
ändamål. Och vad de uppdagat ha de skrivit ned och lämnat efter sig i böcker för att tjäna
kommande släkten till undervisning och ledning. Ja, de ha till och med gjort sig mödan att
skriva ned huvudsumman av sina djupa kunskaper i små lättfattliga skolböcker, så att även
barnen skola få någon liten del av deras vetande.
Du har nog redan i skolan läst och hört om detta, den synliga naturens allra största verk,
men har du också riktigt känt dig gripen av häpnad och vördnad inför det underbara, som
heter en människokropp? Har du själv känt dig liten inför den tanken: huru har ett sådant
mästerverk kunnat danas? Människor kunna uppfinna märkvärdiga ting, telefoner,
automobiler och flygmaskiner, men ingen människa har uppfunnit eller tillverkat något, som
är tusendedelen så underbart som människokroppen Då bör du kunna förstå, att det måste
vara en oändligt mycket högre intelligens, som uttänkt och skapat denna.
Det har för övrigt icke gått på en gång. Under tider av en ofattbar längd, under tusentals
gånger tusentals är har 'människokroppen i naturens stora verkstad småningom utbildats till
vad den nu är, och varje släkte har givit sin kroppsform i arv till ett följande, sedan det genom
att utveckla sina kroppskrafter omedvetet lagt något litet nytt till det, som det fick i arv från
sina fäder.
Naturen har tålamod och har tid att vänta, den gör sig icke bråttom; under miljoner av är
4