Kaffe från Brasilien - en bitter smak av orättvisa ... - Swedwatch

Del 4: Miljöproblemen
4.1 Kaffe - en källa till en ekologisk katastrof
Det brasilianska kaffets historia är också en historia om miljöförstöringen i landet. I
sin klassiska skildring av skövlingen av den brasilianska Atlantkusten, With Broadax
and Firebrand: The Destruction of the Brazilian Atlantic Rainforest, beskriver historikern
Warren Dean hur miljön i sydöstra Brasilien föröddes på 1800- och 1900-talen
för att ge plats åt de framväxande kaffeplantagerna 46 .
Under torrperioderna, som infaller i maj till augusti, högg timmerhuggare mängder
av träd längs sluttningarna i São Paulo. Men de högg inte ned dem helt, utan lät dem
stå och gunga halvhuggna i vinden. Därefter kom arbetsledaren till platsen för att
hitta det träd som var störst och mest strategiskt placerat. När det trädet sedan höggs
ned drog det med sig alla andra träd längs sluttningen i fallet. Ur molnet av fallande
träd steg skrämda fl ockar av fåglar upp mot himlen. Efter några veckor tände man
eld på alla fallna trädstammar, vilket medförde att solen i stora delar i detta område
doldes av ett gulaktigt dis.
De nedbrunna träden skapade ett tillfälligt asklager som fungerade som gödsel för de
första kaffeplantorna som planterades. Längs kullarna som tidigare varit överväxta
av träd sträckte sig nu kaffebuskar i symmetriska rader. Kaffeodlarna övervägde
inte ens att låta plantorna växa i den ursprungliga vegetationen så att man fi ck så
kallat skuggkaffe. Arvet av denna odlingspolitik är uppenbar idag, då de så kallade
sol kaffeodlingarna breder ut sig i de kaffeodlande distriken på bekostnad av de ofta
mindre miljöbelastande skuggkaffeodlingarna (se avsnitt 4.3). Eftersom kaffet inte
skyddades av skugga från omgivande träd växte buskarna än snabbare, men marken
berövades snabbt sin näring om inte konstgödsel tillsattes 47 .
Det brasilianska jordbruket byggde redan från början på att alla träd brändes ned och
att jordbrukarna under en cykel på cirka 20-30 år sög ut det tunna näringsskiktet
ur jorden. Därefter fl yttade sig odlarna helt enkelt till en nya platser där samma
procedurer upprepades. Jordbrukarna hade också problem med att hålla elden under
kontroll och det var vanligt att odlarna brände ned skogsområden som var mångdubbelt
större än dem de avsåg att odla upp.
En av egenheterna med kaffebuskar är att de då och då ger väldiga skördar och
därefter behöver återhämta sig. Men istället för att låta marken vila övergav
kaffeodlarna istället ofta odlingarna efter en rekordskörd och odlade istället upp nya,
tidigare skogsområden. I Brasilien kom odlarna tidigt att sätta kvantitet före kvalitet
och långsiktighet.
I slutet av 1800-talet hade kaffet utarmat marken i delstaten Rio de Janeiro och
kaffebönderna hade istället etablerat sig i andra delstater, som São Paulo och Minas
Gerais. Samtidigt formligen exploderade kaffeproduktionen. 1890 producerades 5,5
miljoner säckar kaffe. Elva år senare hade antalet stigit till 16,3 miljoner 48 . Det skulle
inte dröja många decennier innan det även i delstaten São Paulo endast återstod
mindre fragment av den atlantiska regnskogen och kaffeodlingarna allt mer kom att
förläggas till Minas Gerais 49 .
SwedWatch ● Kaffe från Brasilien - En bitter smak av orättvisa 39