Indikationer för axelkirurgi - SSAS

More documents

Recommendations

Info

2 Axelproblem och axelkirurgi 2.1 Inledning I detta avsnitt redovisar vi ett material om sjukskrivning vid axelproblem som inhämtats från Försäkringskassan. Vidare presenteras statistik över antalet utförda axeloperationer i Sverige, inkluderande både sluten vård och dagkirurgi samt operationer utförda i privat verksamhet. För att få en så heltäckande bild som möjligt har vi sammanställt volymstatistik från flera oli- ka källor. Primärt har vi använt oss av Socialstyrelsens patientregister, men vi presenterar också detaljerad statistik från ett enkätmaterial som vi samlat in. Slutligen presenterar vi statistik över väntetider till axelkirurgi inhämtat via den enkät som vi skickade ut. 2.2 Axelproblem och sjukskrivning Smärtor i axlar och skuldror är vanligt förekommande. Allander (1974) presenterade en pre- valens på mellan 15-25 procent hos invånare mellan 40-60 år i Stockholm. I en nyligen pre- senterad LO utredning (Ohälsans trappa 2004), grundad på personliga intervjuer med 6 800 personer, uppskattas 1,7 miljoner personer i arbetsför ålder ha smärtor från axel och nacke varav 400 000 har svår smärta. De flesta av dessa besvär lämpar sig inte för kirurgisk behandling men inte desto mindre är det av stor vikt att rätt diagnos och därmed rätt behandling snabbt insätts för att minska patients lidande och att minska sjuktalen. Ett exempel som tyd- ligt visar på vinsten med att skyndsamt sörja för bedömning och eventuell behandling är den gemensamma punktinsats som gjorts av Akademiska sjukhuset i Uppsala tillsammans med försäkringskassan i länen. 1999 tillfördes sjukhuset 1,5 miljoner för att reducera kön för personer med axelbesvär som väntade på en bedömning av ortopedläkare. Väntetiden kunder kortas och genom en förkortning av sjukskrivningstiden kunde kostnaderna för sjukskrivning reduceras med 19 miljoner. Rörelseorganens sjukdomar svarar för många sjukdagar och en betydande del av kostnaderna för sjukskrivning i Sverige. Nära en tredjedel av alla sjukfall som anmäls till försäkringskas- san kan relateras till rörelseorganens sjukdomar (ryggsjukdomar, sjukdomar i mjukvävnader och ledsjukdomar), och tillsammans med de psykiska sjukdomarna står de för huvuddelen (60 procent) av sjukpenningkostnaden i Sverige (RFV Redovisar 2002:2). 10
I vår strävan att få en uppfattning om sjukskrivning vid axelproblem tog vi kontakt med för- säkringskassans statistikenhet som bland annat administrerar en databas (STORE), varifrån det är möjligt att hämta uppgifter om sjukfall efter sjukskrivningsorsak 2 . Enligt databasen var det 248 530 sjukfall anmälda till försäkringskassan i november 2004 och av dessa hade ca 3 350 (1,3 procent) en specifik axeldiagnos. I maj 2005 fanns 227 622 sjukfall registrerade i databasen och av dessa hade 4 553 (2 procent) en specifik axeldiagnos. Det var alltså något fler som var sjukskrivna för axelproblem i maj 2005 jämfört med i november 2004. Ett problem med den statistik som beskriver sjukfall efter sjukskrivningsorsak är att det inte alltid är möjligt att relatera diagnoserna till ett visst organ (hand, fot, axel osv.). Den sjuk- skrivningsstatistik som presenterats ovan omfattar endast sjukfall som har en specifik axeldiagnos. Det finns emellertid en rad andra diagnoskoder inom gruppen rörelseorganens sjukdomar där axelkirurgiska diagnoser kan ingå, t ex myogena- och inflammatoriska smärttill- stånd samt reumatiska sjukdomar, men de sjukfallen ingår alltså inte. Detta visar på att det är svårt att få en korrekt bild av sjukskrivning till följd av axelproblem utifrån den statistisk som för närvarande finns att få från försäkringskassan. Det sanna antalet sjukfall pga axelbesvär torde således vara betydligt högre än de siffror som anges här. Ytterligare en svaghet med den offentliga statistik som finns att tillgå om sjukskrivning är att det inte går att utläsa om en sjukskrivning inträffar före eller efter eventuell operation. 2.3 Nationell volymstatistik Från Socialstyrelsen har vi fått statistik från patientregistret (vårdtillfällen i sluten vård och ingrepp utförda i dagkirurgi). Täckningsgraden avseende vårdtillfällen i sluten vård är god och för de senaste åren uppskattas den årliga underrapporteringen till mindre än en procent. Socialstyrelsen nationella insamling av ingrepp utförda i dagkirurgi påbörjades från och med verksamhetsåret 1997. Insamlingen har alltså pågått under relativt kort tid och täckningsgraden är betydligt sämre jämfört med den för vårdtillfällen i sluten vård. Det har visat sig vara svårt att beräkna den verkliga täckningsgraden och bortfallet, men en försiktig uppskattning är att täckningsgraden för dagkirurgiska ingrepp ligger runt 80 procent (Socialstyrelsen, person- 2 Statistiken redovisar sjukfall (sjukperioder) under vilka ersättning utbetalats med sjukpenning, rehabiliteringspenning och/eller arbetsskadesjukpenning. (Sjukfall med enbart sjuklön från arbetsgivare till anställda (korttidssjukfrånvaro) ingår inte i denna redovisning). 11
Page 1 and 2: Indikationer för behandling inom o
Page 3 and 4: Förord Nationellt Kompetenscentrum
Page 5 and 6: axelkirurgiska diagnoser kan ingå,
Page 7 and 8: 1 Uppdrag 1.1 Bakgrund Nationellt K
Page 9: Arbetsgruppen har träffast fyra g
Page 13 and 14: 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000
Page 15 and 16: 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20
Page 17 and 18: strerade än i Socialstyrelsens pat
Page 19 and 20: 3 Evidens för vissa axelkirurgiska
Page 21 and 22: 3.2 Subacromiella smärttillstånd
Page 23 and 24: miella dekompressionen (ASD) introd
Page 25 and 26: Vid irreparabla rupturer finns fler
Page 27 and 28: Främre instabilitet Förekomst I e
Page 29 and 30: ing, en åsikt som också förespr
Page 31 and 32: Bankart beskrev för mer än 80 år
Page 33 and 34: så sätt kan man bygga upp en ”v
Page 35 and 36: Summering Rowes och Neers studier (
Page 37 and 38: Recidiverande bakre subluxationer B
Page 39 and 40: nering, symptomlindrande intraartik
Page 41 and 42: Neer (1974) beskrev god smärtlindr
Page 43 and 44: men goda resultat med totalplastik
Page 45 and 46: la i den rehabilitering som ska på
Page 47 and 48: 4 Remissmall och bedömningsmall I
Page 49 and 50: 5 Framtid och rekommendationer Sjuk
Page 51 and 52: Referenser Kapitel 2 Landsorganisat
Page 53 and 54: Goutallier D, Postel JM, Bernageau
Page 55 and 56: Resch H, Povacz P, Ritter E, Matsch
Page 57 and 58: Green M.R, Christensen K.P. Arthros
Page 59 and 60: Kumar V P. Balasubramaniam P. The r
Page 61 and 62:
Valentin A, Winge S, Engström B. E
Page 63 and 64:
Deshmukh A V, Karis M, Zurakowski D
Page 65 and 66:
Neer II C S: Degenerative lesions o
Page 67 and 68:
Wirth M A, Rockwood Jr C A: Current
Page 69 and 70:
Bilaga 2 Volymstatistik per sjukdom
Page 71 and 72:
Glenohumeral artros/artrit Västern
Page 73 and 74:
Bilaga 4. Constant score, patienten
show all

Indikationer för axelkirurgi - SSAS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?