Indikationer för axelkirurgi - SSAS

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattningsvis 1. Den akuta formen kräver initialt skyndsam och korrekt handläggning (inom ca 10 da- gar) 2. Den kroniska formen med mer inslag av subluxationer ska i första hand behandlas konservativt (tabell 4). Hur kommer vi i Sverige att handlägga instabila axlar om 5-10 år? Artroskopiska respektive öppna behandlingsmetoder av axelinstabilitet anses av vissa förfat- tare ge likvärdiga resultat (Rook et al 2001, Gartsman et al 2000). Sannolikt kommer så små- ningom majoriteten av stabiliseringarna att utföras artroskopiskt i Sverige (jfr korsbandskirur- gin) då de ekonomiska vinsterna för samhället och fördelarna för patienterna är stora med denna teknik. (Green och Christensen 1993). Vissa axlar kommer fortfarande att opereras med öppen kirurgi, exempelvis en del revisioner efter artroskopisk stabilisering samt fall med rönt- genologiska avvikelser (Burkhart och De Beer 2000, Trenhaile och Savoie, 2002, Hovelius et al 2004). Det innebär att vi kommer att ha ett begränsat antal ortopedkirurger som har erfa- renhet av, och fallenhet och intresse för att utföra dessa tekniskt krävande ingrepp samt följa med den alltmer accelererande forskningen som följer på detta område. Då de öppna stabiliseringarna också kommer att bli ganska få totalt i Sverige, kan det inte vara rimligt att alla ortopedkliniker sysslar med axelinstabilitetskirurgi. Befolkningsunderlaget för att få ett tillfredsställande patientunderlag som ger 30 operationer eller mer per år ligger på minst 300 000 personer. Det innebär att det optimala antalet sjukhus i Sverige, där stabilitetskirurgi i axelleden utförs, inte bör överstiga 15-20. 3.4 Glenohumeral artros och artrit Inledning Smärttillstånd i axeln orsakas oftast av degenerativa tillstånd eller skador engagerande skuldrans mjukdelar såsom senor, slemsäckar och ligament. Smärta och värk pga artros, reumatoid artrit eller andra degenerativa tillstånd är mindre vanligt förekommande i skuldrans glenohumeralled än i mer belastade leder som höft och knä (Sisk and Wright 1987). Den destruktion av ledbrosk och ben som utvecklas vid artros eller artrit tolereras i större utsträckning i axeln då leden inte är belastad och då flertalet patienter dessutom är äldre med mindre krav på axelfunktion. Icke-operativ behandling med smärtstillande eller inflammationsdämpande medici- 38
nering, symptomlindrande intraartikulär cortison injektion etc är oftast tillräcklig. Om bety- dande smärta och funktionsnedsättning kvarstår måste dock operativ behandling tillgripas och det handlar då i stort sätt alltid om en artroplastik där antingen bara ledhuvudet (hemiartrop- lastik) eller såväl ledhuvud som ledpanna (total axelledsartroplastik) byts ut mot en protes. De alternativa operationsmetoder som tidigare användes vid svåra ledbesvär var resektionsartroplastik (borttagande av ledhuvudet), osteotomi, artrodes (steloperation) eller t o m ampu- tation (Neer 1961, Cofield 1990) Artrodes eller resektionsartroplastik används idag endast i enstaka mycket svåra fall där en modern artroplastik inte är möjlig eller har misslyckats helt. Ingreppen resulterar i kraftig funktionsnedsättning och oftast också kvarstående smärta. Axelartroplastikens historia och utveckling Redan i slutet av 1800-talet började pionjärer som Themistocles Glück att designa ledproteser i elfenben för bl a annat axeln (Bankes och Emery 1995). Hans arbete inspirerade bl a Jules Emile Péan som den 11 mars 1893 opererade in en nykonstruerad axelprotes på en patient vars axel destruerats pga tuberculos (Péan 1894). Detta var den första ”lyckade” ledartroplastikoperation som utförts även om protesen fick opereras ut igen två år senare. Den moderna axelproteskirurgins grundare var Charled S Neer II, som efter att ha studerat de dislocerade 3- och 4- fragment frakturerna i proximala humerus (överarmsbenet) och problemen med behandlingen av dessa skador, konstruerade en axelprotes med stam ned i humerus (Neer protesen). Protesen som ersatte det frakturerade ledhuvudet fixerades med bencement och de benfragment med senfästen som avlösts (tuberculum majus och minus) fixerades till protesen. (Neer II C S 1955). Uppmuntrad av de goda resultaten fortsatte Neer med att sätta in sin protes även vid degenerativa smärttillstånd såsom artros och reumatoid artrit. (Neer 1961, 1964, 1971, 1974). Goda resultat rapporterades. Indikationerna för operation var förutom akut flerfragmentsfraktur: primär artros, sekundär artros (t ex dislokations-artropati), reumatoid artrit, avasculär nekros i caput humeri, cuffartropati (smärta och funktionsnedsättning pga degenerativa förändringar sekundära till en omfattande rotatorcuff skada) samt resttillstånd efter tidigare genomgången axelfraktur. På 1970-talet kompletterade Neer sina artroplastiker med en polyethylene glenoidkomponent som cementerades fast på ledpannan (glenoiden). Resultaten efter operation med denna icke-kopplade totalprotes i axeln visade sig vara mycket goda. I en artikel 1982 39
Page 1 and 2: Indikationer för behandling inom o
Page 3 and 4: Förord Nationellt Kompetenscentrum
Page 5 and 6: axelkirurgiska diagnoser kan ingå,
Page 7 and 8: 1 Uppdrag 1.1 Bakgrund Nationellt K
Page 9 and 10: Arbetsgruppen har träffast fyra g
Page 11 and 12: I vår strävan att få en uppfattn
Page 13 and 14: 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000
Page 15 and 16: 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20
Page 17 and 18: strerade än i Socialstyrelsens pat
Page 19 and 20: 3 Evidens för vissa axelkirurgiska
Page 21 and 22: 3.2 Subacromiella smärttillstånd
Page 23 and 24: miella dekompressionen (ASD) introd
Page 25 and 26: Vid irreparabla rupturer finns fler
Page 27 and 28: Främre instabilitet Förekomst I e
Page 29 and 30: ing, en åsikt som också förespr
Page 31 and 32: Bankart beskrev för mer än 80 år
Page 33 and 34: så sätt kan man bygga upp en ”v
Page 35 and 36: Summering Rowes och Neers studier (
Page 37: Recidiverande bakre subluxationer B
Page 41 and 42: Neer (1974) beskrev god smärtlindr
Page 43 and 44: men goda resultat med totalplastik
Page 45 and 46: la i den rehabilitering som ska på
Page 47 and 48: 4 Remissmall och bedömningsmall I
Page 49 and 50: 5 Framtid och rekommendationer Sjuk
Page 51 and 52: Referenser Kapitel 2 Landsorganisat
Page 53 and 54: Goutallier D, Postel JM, Bernageau
Page 55 and 56: Resch H, Povacz P, Ritter E, Matsch
Page 57 and 58: Green M.R, Christensen K.P. Arthros
Page 59 and 60: Kumar V P. Balasubramaniam P. The r
Page 61 and 62: Valentin A, Winge S, Engström B. E
Page 63 and 64: Deshmukh A V, Karis M, Zurakowski D
Page 65 and 66: Neer II C S: Degenerative lesions o
Page 67 and 68: Wirth M A, Rockwood Jr C A: Current
Page 69 and 70: Bilaga 2 Volymstatistik per sjukdom
Page 71 and 72: Glenohumeral artros/artrit Västern
Page 73 and 74: Bilaga 4. Constant score, patienten

Indikationer för axelkirurgi - SSAS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?