Indikationer för axelkirurgi - SSAS
Indikationer för axelkirurgi - SSAS
Indikationer för axelkirurgi - SSAS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tionen hos yngre ska behandlas optimalt och vilka operationsmetoder som ska användas vid<br />
olika typer av instabilitet.<br />
Anatomi<br />
Axelleden är en kulled med sinnrik konstruktion. En kula med nästan fyra gånger så stor yta<br />
som cavitas glenoidale (ledpannan) ska hållas på plats i denna föga excaverade cavitet. Ett<br />
mjukt labrum som finns runt cavitas ger bättre <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> caput humeri (ledkulan) att<br />
bli kvar i rätt läge. Genom att skulderbladet huvudsakligen har muskulär <strong>för</strong>ankring mot<br />
bröstkorgen kan större rörlighet tillåtas i den övre extremiteten jäm<strong>för</strong>t med den nedre. Rörligheten<br />
i skulderbladet gör också att cavitas glenoidale via ett anpassat muskelspel hela tiden<br />
kan ställa in sig mot caput humeri och därmed minimera risken <strong>för</strong> att denna, vid extremlägen<br />
av armen, ska luxera (Rowe 1988). Kumar och Balasubramaniam (1985) visade att också det<br />
atmosfäriska undertrycket i leden sannolikt är av betydelse <strong>för</strong> axelns stabilitet.<br />
Klassifikation<br />
Instabilitet i axelleden kan klassificeras i relation till riktning (främre, bakre, flerriktad), grad<br />
(subluxation, luxation), etiologi (traumatisk, atraumatisk och ”overuse”) samt till tids<strong>för</strong>lopp<br />
(akut, recidiverande och inveterat) (Rowe 1988, Neer 1990, Hawkins och Mohtadi 1991, Pollock<br />
och Flatow 1996). I praktiken kan vi definiera tre olika grupper av instabilitet: 1) främre<br />
instabilitet, primär eller recidiverande, omfattande >90 procent av alla luxationer, 2) flerriktad<br />
instabilitet,
Change language