Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet

Oknytt 1-2/1992 38
Torp har dock en äldre grundbetydelse för dessa ord varit
'skrapa; ge ifrån sig skrapande ljud', varför Skär kan
även kunde tänkas innehålla en ljudhär mande stam 'den
som ger ifrån sig ett skrapande ljud'. Alternativt förefaller
det också möjligt att anknyta till ord som sv. dial.
skarka 'tuppens skri el. galande om morgonen', no.
skark n. 'larm'; jfr no. skarra 'skrika, larma' och fvn.
skerkir m. 'eld' (svärdsnamn), eg. 'den larmande'. I detta
senare fall finge man räkna med att ån gett ifrån sig ett
starkare, skarpare ljud. 24
I Linsell rinner den mindre ån Draggan ("dr8 vgga";
Drog g a 1685). Även detta ånamn kan innehålla en aktionell
verbalstam, i överförd betydelse syftande på åns vattenföring.
Man skulle nämligen kunna sammanställa
ånamnet med ett no. dial. dragga 'släpa sig fram', vilket
förstås är samma ord som vårt verb dragga 'att dra och
leta föremål på en sjös botten med en dragg', och det
norska älvnamnet Drogga i Droggunes 1323. 25 Ånamnet
kunde därför översättas 'ån som rinner sakta, som
om den släpar sig fram'. Tillfogas kan dock att Drogga
bör ha samband med namnet på åns källsjö Dravagen,
vilket gör att en tolkning av ånamnet blir problematisk
och kanske mer intrikat än ovanstående förslag.
Våndån i Tännäs skulle på liknande sätt kunna sammanhållas
med no. dial. vånda 'släpa, ha möda med', vilket
naturligtvis är nära släkt med vårt vånda 'plåga,
ångest', jfr fvn. vandi m. 'svårighet, ansvar', fvn. adj.
vandr 'svår'. Om den gjorda sammanställningen träffar
rätt, skulle Våndån kunna tänkas ha någorlunda liknande
betydelse som Draggan.
Exempel på ånamn där namngivningsgrunden sannolikt
varit något ljud som ån gett ifrån sig kan vara Rosslan
som dels förekommer som ånamn i Hede, dels som