Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet

74 Oknytt 1-2/1992 74
sig allt längre bort från den folkliga livsuppfattningen.
Läseriet skapade en ny folklig kulturell identitet med utrymme
för känsla, erfarenhet och transcendens. Genom
sin hänvisning till det allmänna prästadömet undergrävde
man prästerskapets auktoritet och banade väg för en
friare hållning till kyrka och prästerskap. Också betoningen
av den egna erfarenheten på den kyrkliga kultens
bekostnad ledde i förlängningen till sekularisering.
Denna artikel representerar ett försök att belysa norrlandsläseriet
utifrån aktuell läsforskning, som betonar
sambandet mellan läsning och kulturell identitet samt
de lokala läskulturernas betydelse. En sådan ansats har
jag försökt kombinera med ett mer allmänt kultur konfliktsperspektiv,
som tar fasta på den växande klyftan
mellan den lärda kulturen och folkkulturen under 1700talet.
Den specifika utformning som norrlandsläseriet
fick kan dock motivera ett tolkningsförsök som går ett
steg längre. Nyläseriets antinomistiska drag i en tid när
plikt, dygd och sedlighet formerade ett huvudmoment i
en förstärkt folkundervisning kan tolkas som ett avvisande
av de nya kraven. Nyläseriet bör kunna betraktas
som en folklig protest mot samhällets disciplineringsförsök
i neologisk tappning. Att protesten kom att gälla de
neologiska inslagen i de nya kyrkliga böckerna lämnar
ett inte oväsentligt stöd för ett sådant synsätt. Fortsatt
forskning utifrån dessa perspektiv med bearbetning av tidigare
obeaktat källmaterial skall förhoppningsvis kunna
avkasta nya resultat som leder till ny och fördjupad
kunskap om ett av Norrlands mest omvälvande kyrkohistoriska
fenomen.