Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet
Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet
Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
76 Oknytt 1-2/<strong>1992</strong> 76<br />
9 Engelsing, Rolf, Analphabetentum und Lektüre. Zur Sozialgeschichte<br />
des Lesens in Deutschland zwischen feudaler und<br />
industrieller Gesellschaft. Stuttgart 1973. För en kritisk uppfattning<br />
av Engeisings extensiva läsning se Welke, Martin, "Gemeinsame<br />
Lektüre und frühe Formen von Gruppenbildungen<br />
im 17. und 18. Jahrhundert: Zeitungslesen in Deutschland".<br />
I: Dann, Otto (Hrsg.), Lesegesellschaften und bürgerliche<br />
Emanzipation. Ein europäischer Vergleich. München 1981,<br />
s. 29-54.<br />
10 Lindmark, Daniel (utg.), 1812 års uppfostringskommittés enkät.<br />
Svaren från landsförsamlingarna i Medelpad. (Urkunden<br />
4.) Umeå 1987, s. 21 f. Dillner var f.ö. även kritisk till Svebilius'<br />
katekesutveckling, inte minst av pedagogiska skäl. Rehnberg,<br />
Bertü, Prästeståndet och religionsdebatten 1786-1800.<br />
(Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historico-Ecclesiastica<br />
Upsaliensia 10.) Uppsala 1966, s. 177.<br />
11 Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren. Idéer och<br />
ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930. Stockholm<br />
1988, s. 177ff., 248ff.<br />
12 Qvarsell, Roger, Kulturmiljö och idéspridning. Idédebatt, bokspridning<br />
och sällskapsliv kring 1800-talets mitt. Stockholm<br />
1988, s. 75f., 97f.<br />
13 Schmid, Pia, Deutsches Bildungsbürgertum. Bürgerliche Bildung<br />
zwischen 1750 und 1830. Frankfurt 1985, s. 118ff.<br />
14 Klingberg, Göte, Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur<br />
utgiven i Sverige 1591-1839. (Årsböcker i<br />
svensk undervisningshistoria 118.) Stockholm 1967. Till att<br />
börja med dominerar upplysningstidens rationalistiska pedagogiska<br />
pekpinnar, för att under 1800-talet ersättas av romantikens<br />
upplevelseläsning. Roger Qvarsell (1988, s. 98) förbinder<br />
den borgerliga läskulturen med upplysningens rationalism<br />
och förknippar det religiösa läseriet mera med en känslomässig<br />
inlevelse, som ligger närmare romantiken.<br />
15 Norberg, Astrid, Uppfostran till underkastelse. En analys av<br />
normer för föräldra-barnrelationer i religiös litteratur om<br />
barnuppfostran i Sverige 1750-1809. Lund 1978, framför<br />
allt s. 102 ff.<br />
16 Karaktäristiken bygger på Street, Brian V, Literacy in Theory<br />
and Practice. (Cambridge Studies in Oral and Liter ate Cultu-