Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet

Oknytt 1-2/1992 75
Noter
1 För en allmän karaktäristik av norrlandsläseriet hänvisas till
Tom Ericssons och Börje Harnesks artikel i Thule. Kungl.
Skytteanska Samfundets Årsbok 1991. Här kommer intresset
främst att riktas mot det evangeliska nyläseriet, vilket gör
att beteckningarna läsare och ny läsare ofta används synonymt.
— Artikeln har tillkommit inom det HSFR-stödda projektet
"Barnaundervisningen före folkskolan. 1812 års uppfostringskommittés
enkät", som leds av professor Egil Johansson,
Umeå. Den bygger på ett föredrag hållet vid Femte
stiftshistoriska symposiet i Umeå den 18 juni 1991.
2 Citerat efter Nordberg, Albert, Olof Palmgren. En norrbottnisk
läsarechef. Stockholm 1936, s. 33. Redan 1813 kunde
läsarna själva genom Olof Palmgren ge ut Luthers Galaterbrevskommentar.
3 Sandewall, Allan, Separatismen i övre Norrland 1820-1855.
Uppsala 1952, s. 4.
4 Holmgren, John, Norrlandsläseriet. Studier till dess förhistoria
och historia fram till år 1830. Stockholm 1948.
5 För debatten kring Holmgrens metod och tolkningar se framför
allt Sandewall, Allan, "Till frågan om herrnhutismens betydelse
för norrlandsläseriets uppkomst". I: Kyrkohistorisk årsskrift
(KÅ) 1948, s. 126-145, samt Rodén, Nils, "Herrnhutiskt
och lutherskt i det norrländska nyläseriet". I: KÅ 1950,
s. 74-141.
6 För mer utförliga referenser hänvisas till Lindmark, Daniel,
Läs- och skrivkunnigheten före folkskolan. Historisk läskunnighetsforskning
i nordiskt och internationellt perspektiv.
(Scriptum 28.) Umeå 1990.
7 Johansson, Egil, En studie med kvantitativa metoder av folkundervisningen
i Bygdeå socken 1845-1873. (Akademiska avhandlingar
vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet,
2.) Umeå 1972. Dens., The History of Literacy in Sweden in
Comparison with Some Other Countries. (Educational Reports
Umeå, 12.) Umeå 1977.
8 Om läsningen i ett sekulariseringsperspektiv, se Jarrick, Arne,
"Borgare, småfolk och böcker i 1700-talets Stockholm". I:
Historisk tidskrift 1990/2, s. 191-228.