Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet

64 Oknytt 1-2/1992 64
detta hindrar inte att läseriet snart sprängde de gamla
ramarna.
För det första hade läsningen inom läseriet ett religiöst
syfte, ett syfte som gick utöver byaläsningen. Läseriet
syftade till religiös insikt eller omvändelse, ett individuellt
tillägnande av läsinnehållet. Läsningens syfte skapade
för det andra behov av en innehållslig gallring. Endast
viss litteratur, såsom för nyläsarnas del Luther och
"gammböckren", dvs. 1689 års katekes och 1695 års
psalmbok, kunde ge den rätta insikten, åstadkomma en
evangelisk omvändelse och livnära den nya människan.
Läsningens utformning, för det tredje, ändrade också
karaktär från den kollektiva byabönen, där deltagande
byggde på byagemenskap, till konventikeln, där deltagande
grundade sig på individuell övertygelse.
För det gärde måste läsandets funktion också sägas
ha skilt sig från den traditionella byaläsningen. Läseriets
gemensamma läsning, som byggde på en likartad, individuell
erfarenhet, skapade och uttryckte en samhörighet,
en kulturell identitet, som profilerade läsarna gentemot
övriga läskulturer. Varför detta behov uppstod är en
mycket intressant fråga som jag inte gör anspråk%>å att
kunna fullständigt besvara här. Det förefaller dock rimligt
att sätta läseriet i samband med förändringen av den
officiella läskulturen.
Att förändra en läskultur
Hur gick då införandet av den lindblomska katekesen
till? I kyrkoherdarnas svar på den enkät som Uppfostringskommittén
lät genomföra år 1813 avtecknar sig ett
mönster som sammanfaller med strategin vid läskunnighetens
införande vid sekelskiftet 1700. 18 På samma sätt