Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet

Oknytt 1-2/1992
narielektor Anna Grönfeldt och läroverksadjunkten
G. Ilien. Speciellt Iliens artikelserie i Västerbottens Folkblad
om tandvård torde ha tjänat som en väckarklocka.
Bl.a. påpekade han att av Sveriges 114 städer med över
10000 innevånare var det endast Lund, Karlstad och
Umeå som "sakna varje form av skoltandvård".
Skoltandvården i Umeå startade i september 1929
med Sofiehemskolans första klass på nuvarande Wasaskolan
med B. Saedén som tandläkare och Karin-Sofie
Hedman som tandsköterska. Året därpå startade skoltandvård
i Skellefteå genom ett avtal med tandläkarna
Märta och E. Wedenberg. En enkät som B. Saedén genomförde
1937 inför ett besök i Umeå av prins Carl,
som var ordförande i Svenska Röda Korset, visade att i
17 av länets 32 kommuner gavs en mer eller mindre fullständig
tandvård. Totalt omfattades dock endast 15% av
länets barn av skoltandvården. 7
Många tandvårdsproblem pockade på sin lösning och
inte minst gällde det de patienter som vårdades på sjukhus.
År 1933 hade tandläkarföreningen utsett en kommitté
bestående av Umeåtandläkarna Th. Elback,
B. Saedén och H. Sundén att komma med förslag om
skoltandvård i Umeå och Skellefteå landsförsamlingar
samt om tandvård vid Umedalens sjukhus och Umeå
lasarett. 7
Beträffande Umedalens sjukhus föreslog sjukhuschefen,
överläkare G. Eriksson, att Umeåtandläkarna
inledningsvis skulle ordna en sorts jourtjänst och att det
längre fram skulle kunna ordnas en mera fast tandvård.
Frågan påskyndades av att medicinalrådet Peder Björck
år 1935 publicerade en uppsats med titeln "Tandinfektion
och sinnessjukdom". 10 Björck föreslog att tandkliniker
skulle inrättas vid landets samtliga 23 statliga men-
87