Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet

Oknytt 1-2/1992
böra underlåta, att mina bekymmer häröfwer anmäla
hos herr ärkebiskopen [...]. 44
Avslutning
Läsarnas kristendomstolkning representerade i viss mening
ett empiristiskt angrepp på den rationalistiska neologin.
Den självsyn man hade erhållit genom läsningen
av andaktslitteraturen, och de religiösa erfarenheter
man därvid hade gjort, bildade den plattform på vilken
läsarna grundade sin kritik av kyrkan och prästerskapet.
Läsarnas egna erfarenhetsmässiga insikter skapade
en personlig identitet, som uttrycktes och förstärktes tillsammans
med andra som gjort liknande erfarenheter. I
denna gemenskap uppstod en kulturell identitet som baserade
sig på ett gemensamt förhållningssätt till den religiösa
litteraturen. Läsarnas attityd präglades av begrundan,
"det samtal kring det lästa som individen för, dels
inom sig själv, dels med andra individer". 45 Denna läskultur
var tydligt avgränsad från andra läskulturer till
utformning, innehåll, syfte och funktion. När den officiella
läskulturen förändrades med de nya kyrkliga böckernas
införande, förstärktes den kulturella identitet som
nyläsarna hade utvecklat i relation till den traditionella
byaläsningen och prästerskapets läsart. De stridigheter
som ackompanjerade nyläseriets framträdande skulle
alltså kunna tolkas som en konflikt mellan olika läskulturer.
Genom sina krav på individuellt tillägnade religiösa
erfarenheter anslöt sig norrlandsläseriet till en bredare
ström av tidiga folkväckelser. 46 På ett mera allmänt plan
representerar de folkliga väckelserna en reaktion på den
lärda kultur som med rationalistiska förtecken fjärmade
73