Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet
Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet
Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Oknytt 1-2/<strong>1992</strong> 91<br />
med sina nya industriella relationer.<br />
Strejken bland Sundsvallsdistriktets<br />
5000 sågverksarbetare<br />
slogs som bekant ned med<br />
provokativ hårdhet av samhällsmakten.<br />
Överhetssamhällets<br />
nervösa maktdemonstration<br />
och landshövding Curry Treffenbergs<br />
hotfulla tal på Skarpskyttelägret<br />
kommer alltid att<br />
stå i overklig kontrast till arbetarnas<br />
värdiga uppträdande.<br />
Myndigheterna ställdes helt enkelt<br />
1879 inför en situation,<br />
som de inte klarade av att hantera.<br />
I reaktionen på strejken<br />
kan vi ändå iaktta intressanta<br />
skillnader, som pekar fram mot<br />
ett nytänkande i synen på förhållandet<br />
arbetsgivare och arbetstagare.<br />
Treffenbergs och<br />
Dickson och Co:s försök att<br />
med hjälp av bondesamhällets<br />
förlegade stadgor få strejken<br />
förklarad som olaglig accepterades<br />
inte av Svea hovrätt. Hovrätten<br />
erkände utan vidare strejkrätten<br />
och intog därmed samma<br />
ståndpunkt som arbetarna.<br />
De svenska domstolarna ställde<br />
sig alltså inte, som ofta de amerikanska,<br />
oreserverat på kapitalägarnas<br />
sida, vilket utgör ett<br />
memento för dem som onyanserat<br />
talar om klasslagstiftning<br />
vid denna tid.<br />
Curry Treffenberg blev tidigt<br />
den stora boven i strejkdramat,<br />
en förhatlig representant för<br />
det gamla överhetssamhället.<br />
Kritiken växte med tidsavstån-<br />
det och nådde en kulmen med<br />
litteratören Alfred Kämpes<br />
skrift "Den stora strejken" till<br />
50-årsminnet 1929. Treffenberg<br />
karakteriseras här som<br />
"samhällets hämnare och exekutor",<br />
sågverkspatronernas handgångne<br />
man.<br />
En viss revision av Treffenbergbilden<br />
växte fram på 1930talet<br />
och initierades kanske något<br />
oväntat från arbetarrörelsehåll.<br />
Tage Lindbom skrev i en<br />
artikel i Fackföreningsrörelsen<br />
1937 att Sundsvallsstrejken inte<br />
kuvats med våld och att Treffenberg<br />
handlat i överensstämmelse<br />
med gällande lag, låt vara<br />
att denna måste anses ha varit<br />
föråldrad. Treffenbergs son, advokaten<br />
Ernst Treffenberg, sökte<br />
också i olika sammanhang<br />
förklara faderns agerande. I<br />
Rickard Lindströms och Reinhold<br />
Olssons stora arbete "En<br />
krönika om sågverksarbetare.<br />
Svenska Sågverksindustriarbetarförbundets<br />
minnesskrift"<br />
(1953) tecknas i kapitlet<br />
"Landshövding Curry Treffenberg"<br />
ett porträtt präglat av åtskillig<br />
sympati och förståelse<br />
för den en gång så föraktade arbetarfienden.<br />
Författarna skriver:<br />
"Curry Treffenberg var i<br />
många stycken en enslig gestalt<br />
i sin tid. Han handlade såsom<br />
han ansåg att plikten fordrade<br />
... Man får se hans gärning mot<br />
den tidens bakgrund ... Inför eftervärlden<br />
bör Curry Treffenberg<br />
icke bara stå som en hård
Change language