Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet

Oknytt 1-2/1992
re 9.) Cambridge 1989.
17 Mina resonemang är inspirerade av Ferdman, Bernardo M.,
"Literacy and Cultural Identity". I: Harvard Educational Review
60/2, 1990. Även om Ferdmans forskning rör det multietniska
USA idag, är uppfattningen om den lokala läskulturens
betydelse överförbar till svenskt 1800-tal.
18 Johansson 1977, s. 26ff, 34ff.
19 1812 års uppfostringskommitté. Uppgifter från konsistorierna.
E II b:6, s. 449f. Kommittéarkiv före 1900, Riksarkivet.
(Citeras UK 1812.)
20 Lindmark 1987, s. 6.
21 UK 1812. EIIb:5,s. 223.
22 Inom forskningsprojektet pågår en analys av materialet, som
fått en första redovisning i Burstedt, Ingrid & Lohmander, Inger,
Katekestradition i Skellefteå socken 1810-1880. Statistisk
analys och förklarande faktorer. Otryckt uppsats i religionsvetenskap,
Umeå universitet.
23 Qvarsell 1988, s. 89 ff. "Det var det sätt på vilket man förde
fram sina idéer, strävan efter att påverka andra och den hårda
kritiken av etablerade samhällsinstitutioner som var bakgrunden
till kritiken."
24 Holmgren 1948, s. 201 f.
25 Sven Göransson uppfattar oppositionen mot dopritualen i
1811 års handbok såsom sprungen ur "folkfromhetens magiska
föreställningsvärld". Bl.a. korstecknandet och exorcismen
hade rensats ut. Rec. av Sandewall 1952.1: KÅ 1952, s. 245-
251.
26 Burke, Peter, Folklig kultur i Europa 1500-1800. Malmö
1983, s. 274 ff.
27 Burke 1983, s. 194ff. Också hos Jarrick 1990, s. 227 noteras
paradoxen att "en konservativ och folklig väckelse" kunde
"utmana en överhet som var på väg att införliva upplysningstankarna
med sin världsuppfattning".
28 Brohed, Ingmar, Stat — religion — kyrka. Ett problemkomplex
i svensk akademisk undervisning under 1700-talet.
(Rättshistoriskt bibliotek 22.) 1973.
29 Göransson, Sven, "Väckelserörelse, bekännelse och statskyr-
77