Nr 1-2 1992 - Johan Nordlander sällskapet

68 Oknytt 1-2/1992 68
en på sedeläran. Därvid föll man in i en dominerande naturrättslig
uppfattning om religionens politiska nytta. 28
Med rättens och filosofins sekularisering följde en uppvärdering
av staten och en profan aspekt på religionen.
Varje samhälle behövde religionen för att skapa en fast
grundval för dygd och moral hos befolkningen. Prästerskapet
skulle i upplyst anda "tillgodose samhällets religiöstsociala
uppgift: att fostra människorna till andliga
kunskaper, till dygd och lycksalighet" som Sven Göransson
har uttryckt det. 29
I detta sammanhang blir katekesens roll som grundläggande
lärobok mycket betydelsefull. Katekesen utgjorde
grundbok inte bara i kristendomskunskap, utan också i
samhällslära. I fråga om sedeläran är skillnaden mellan
Svebilius' och Lindbloms katekesutveckling markant.
Bland de nyheter som introduceras med den lindblomska
katekesen märks stycken om föräldrars, undersåtars,
lärares, åhörares, husbönders och tjänares skyldigheter,
samt om plikter mot oss själva. 30 Det är ju också
hos Lindblom vi först möter den kända devisen: "Arbetsamhet
befordrar helsa och wälstånd" etc. Även den wallinska
psalmboken betonar dygdens nytta och nödvändighet
i högre grad än sin föregångare:
Lev rättrådig, from och nöjd,
Giv din skatt och bär din börda!
[...]
Gläds att lyda, ej att klandra,
Och din väg i stillhet vandra! 31
I neologins monistiska åskådning är det den allsmäktige
guden som sänder både gott och ont. Denna uppfattning
ligger till grund för psalmbokens betoning av ödmjukhet
och förnöjsamhet. Den kristne "tar förnöjd och