Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

skolutveckling med stöd av inspektion
man arrangerade saker som annars inte var så vanliga. I den mest genomgripande
granskningen som hittills gjorts av vilken effekt som ofsted-inspektionerna haft
på engelska skolor konstaterar Matthews och Sammons (2004) att de skolor som
inspekterats inte fick resultat som skilde dem från andra skolor. Många nya perspektiv
hade tillförts de inspekterade skolorna och deras självkännedom ökade,
men forskarna konstaterar att det fordras många andra förändringar än att skolpersonalen
känner sina egna fel och brister för att elevers resultat ska bli bättre.
Effekter på kort sikt
När man bedömer effekter av ofsted-inspektionerna och dess betydelse för den
enskilda skolans utvecklingsarbete bör man skilja på effekter på kort och lång
sikt. På kort sikt kan man se att ofsted har klara ambitioner att bli av med dåliga
lärare och dåliga skolor. Detta har också skett genom påpekande från inspektörerna.
Men det har också skett en sorts självsanering genom att rektorer gjort sig av
med ”dåliga” lärare innan inspektörerna kommit till skolan. Detta är knappast att
betrakta som utvecklingsarbete, men har kanske bidragit till att eleverna fått en
bättre undervisning.
ofsted förväntar sig att skolorna omedelbart skall ta itu med påpekanden som
skrivits fram i inspektionsrapporten. Det är obligatoriskt för varje skola att ta fram
en utvecklingsplan eller handlingsplan där man redogör för vilka mått och steg
man tänker vidta för att komma till rätta med bristerna. Liksom bedömningskriterierna
skall handlingsplanen utformas enligt en förutbestämd mall med hjälp av
vissa nyckelord. En rektor, som intervjuades och vars skola redan var involverad i
ett intensivt utvecklingsarbete, ansåg att handlingsplanens rekommenderade format
närmast var ett skämt i sin trivialitet. Han ägnade den inte mycket tid eftersom
den knappast fordrade någon analys jämfört med den man gjort i samband
med skolans egen utvecklingsplan. Den egna planen var mer beskrivande och
angav vilka som var ansvariga och hur samarbetet skulle utvecklas. Han ansåg
också att kravet på exakta framgångskriterier var problematiskt. Utveckling kan
inte förväntas ske linjärt och rationellt, det är snarare något som sker steg för steg
och där nya situationer skapas som ger nya förutsättningar.
Ett problem som lyfts fram är att stöd och resurser till förändring och utvecklingsarbete
är begränsat. Själva inspektionerna är kostsamma men resurser för
åtgärder finns knappt. Vissa skolor har satsat alla sina resurser på konsulter för
att förbereda skolan för inspektioner snarare än att spara resurserna till insatser
efter besöket (Lee & Fitz, 1998). En viktig lärdom av detta är att om inspektioner
skall ha någon omedelbar effekt bör det finnas stödresurser reserverade som kan
användas för planering och genomförande av de förändringar som aktualiseras i
samband med inspektioner.
101