Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

More documents

Recommendations

Info

skolors utveckling – ett kunskapsfält i vardande 1600-talets läroverk imiterade i sin tur domkyrkoskolorna och 1800-talets tidiga folkskolor tog över många idéer om hur skolor kan läggas upp från läroverken. Grundidén bakom den forna skolverksamheten kan förenklat sägas vara att människor som var fulla av vett skulle möta andra människor, vilka ännu inte fått fatt på vettet. Genom serier av möten skulle vettet framför allt genom det talade ordet sprida sig från lärare till elev. Den här grundidén har i hög grad dominerat skolans verksamhet så som den vanligen gestaltats i vårt land. Inte minst syns det i skolors arkitektur och inredning. Skolor består av en stor uppsättning möteslokaler, där möbleringen ofta arrangerats så att de ovetande ska kunna konsumera den vetandes vett genom att titta och lyssna. Även den sociala arkitekturen har anpassats efter denna grundläggande idé. Framför allt visar sig detta i skolors scheman. Där styckas vardagen upp i små mötesintervall, 40 eller 45 minuter långa, som är gjorda för att den som har vetandet ska sprida det till dem som ännu inte fått det. Den här mycket gamla grundidén om hur skola ska bedrivas har under århundradenas lopp kommit att utmanas av andra idéer, som man funnit vara minst lika viktiga för att skolan ska nå den effekt som man eftersträvar. Den främsta utmanande verksamhetsidén menar att skolan ska arrangeras så att dess huvudverksamhet utgörs av elevers lärande. Elevernas egna aktiviteter betonas tillsammans med deras reflekterande arbete. Lärare blir i den skolan inte främst spridare av kunskap. Deras insats består i minst lika hög grad av att vara en reflektionspartner till elever som medskapar de egna kunskaperna. Lärares uppgift består också i att ställa krav på eleverna att uttrycka vad de lärt. Moderna skolor har anpassats efter denna idé i sin sociala och fysiska arkitektur. Schemat är inte längre uppstyckat i småbitar, utan läroarbetet får ta sin tid. Lokalerna används ibland för möten, men mest tjänstgör de som arbetsplatser där experiment, iakttagelser och reflektioner utförs. Beskrivningar av progressiva skolor Vi har således sedan lång tid tillbaka kunskap om skolor. Användbar kunskap om skolors utveckling är av betydligt yngre datum. Den börjar gestaltas för lite drygt ett sekel sedan. Det är då som man på olika håll i världen börjar lägga fram beskrivningar av hur enskilda skolor organiserats, utvecklats och förbättrats. I den unga optimistiska demokrati som USA utgjorde under slutet av 1800-talet växte progressiva försöksskolor fram som beskrevs. 1896 tillämpades den utmanande alternativa idén om hur skolor kan organiseras för första gången på ett konsekvent och systematiskt sätt. I den ”laboratory school” som den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey ledde inom Chicagouniversitetets område (Meyhew och Edwards, 1966) lärde eleverna genom att ställa sina egna vad- och hurfrågor och genom att tillämpa egna förslag på hur de skulle kunna belysa frågorna. 11
12 med ansiktet vänt mot europa Lärarna arbetade för hundra år sedan på den skolan i arbetslag. Vid Horace Mannskolan, som grundades 1887 (Gauffin, 1928) lade man stor vikt vid medborgarträning. Lincolnskolan (grundad 1917) baserade liksom the laboratory school sin verksamhet på aktivitetspedagogiska antaganden (Thorndike, 1923). Vid George Junior Republic School tillämpades en långtgående elevdemokrati (George och Beecher-Stove, 1921) som innefattade självhushållning och delat ledarskap med rektor. Idéerna om en skola som behandlar eleverna som producenter av kunskap istället för som konsumenter av vetande kom tidigt till användning i Sverige. Ellen Key (1911) använde dem som argumentation i sin Barnets århundrade som kom ut strax efter sekelskiftet. Fridtjuv Berg, som var folkskollärarnas facklige ledare och också minister med ansvar för utbildningsfrågor, passade på att sprida idéerna i samband med dåtidens lärarfortbildning. Gottfrid Sjöholm, en av aktivitetspedagogikens företrädare under första delen av 1900-talet berättar i sina minnen: Vid avslutningen av sommarkursen i Stockholm 1907 var vi deltagare samlade på Skansen. På en kulle stod Fridtjuv Berg och talade till oss. Kraven på lärarna i det dagliga arbetet ökas, bl.a. genom de nya uppfostranstankarna. En av dessa idéer formulerade han så: lära genom att göra. Och han nämnde John Deweys namn. Det var första gången jag hörde detta förtätade program, och det gjorde ett starkt intryck, framburet som det var av den entusiasmerande ledaren för Sveriges folkskollärarkår. Det innehöll i sig fröet till arbetsskolan och våra dagars aktivitetspedagogik. Dewey var vid denna tid omkring 48 år, och hans uppfostringstankar började bli kända i vårt land (Sjöholm, 1952, s. 122). I de beskrivningar som lämnats i dessa tidiga amerikanska försök att omsätta de nya idéerna i praktiskt fungerande skolor finns början till den praktiskt användbara kunskapen om skolors utveckling. Redan tidigt visade det sig att de beskrivningar som skolskaparna hade presenterat inte direkt gick att omsätta på andra skolor. Så visade det sig till exempel att Deweys skolidé hade svårt att bli praktiserad i det allmänna skolväsendet i den amerikanska delstaten Indiana på 1910-talet (Levine och Levine, 1970). Beskrivningar av hur man omsatte nya idéer i skolpraktik presenterades också i Europa. Den sovjetiske pedagogen Anton Semjonovitj Makarenko byggde under 1920-talet upp annorlunda skolor i försöken att hjälpa ungdomar som förvildats under inbördeskriget. Han beskriver i den skildring som han var färdig med i mitten på 1930-talet hur han och ungdomarna utvecklade en långtgående elevdemokrati som i hög grad var framtvingad av den bristsituation som man levde under (Makarenko, 1977). Ungdomarna fick ta ansvar för hushållning såväl som för lärande. På skolorna utgjorde kritik/självkritik
Page 1 and 2: Med ansiktet vänt mot Europa PersP
Page 3 and 4: © 2011 lärarförbundet, Myndighet
Page 5: med ansiktet vänt mot europa Inneh
Page 8 and 9: introduktion närmare (Berg, 2003).
Page 11: 10 med ansiktet vänt mot europa 2.
Page 15 and 16: 14 med ansiktet vänt mot europa un
Page 17 and 18: 16 med ansiktet vänt mot europa ge
Page 19 and 20: 18 med ansiktet vänt mot europa ve
Page 21 and 22: 20 med ansiktet vänt mot europa Ke
Page 23: 22 med ansiktet vänt mot europa
Page 26 and 27: vad är värt att utveckla i skolan
Page 30 and 31: Utveckling genom standardisering va
Page 39 and 40: 4. 38 med ansiktet vänt mot europa
Page 41 and 42: 40 med ansiktet vänt mot europa f
Page 43 and 44: 42 med ansiktet vänt mot europa le
Page 45 and 46: 44 med ansiktet vänt mot europa fr
Page 47 and 48: 46 med ansiktet vänt mot europa 20
Page 49 and 50: 48 med ansiktet vänt mot europa at
Page 51 and 52: 50 med ansiktet vänt mot europa oc
Page 53 and 54: 52 med ansiktet vänt mot europa dr
Page 55 and 56: 54 med ansiktet vänt mot europa va
Page 57 and 58: 56 med ansiktet vänt mot europa at
Page 59 and 60: 58 med ansiktet vänt mot europa f
Page 61 and 62: 60 med ansiktet vänt mot europa Mo
Page 63 and 64:
62 med ansiktet vänt mot europa ju
Page 65 and 66:
64 med ansiktet vänt mot europa Mu
Page 67:
66 med ansiktet vänt mot europa Te
Page 70 and 71:
skolutveckling utifrån ett lärand
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 95 and 96:
94 med ansiktet vänt mot europa 6.
Page 97 and 98:
96 med ansiktet vänt mot europa ha
Page 99 and 100:
98 med ansiktet vänt mot europa De
Page 101 and 102:
100 med ansiktet vänt mot europa R
Page 103 and 104:
102 med ansiktet vänt mot europa E
Page 105 and 106:
104 med ansiktet vänt mot europa p
Page 107 and 108:
106 med ansiktet vänt mot europa A
Page 109:
108 med ansiktet vänt mot europa
Page 112 and 113:
ledning, styrning och elevers kunsk
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128:
show all

Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?