Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

More documents

Recommendations

Info

skolutveckling med stöd av inspektion man arrangerade saker som annars inte var så vanliga. I den mest genomgripande granskningen som hittills gjorts av vilken effekt som ofsted-inspektionerna haft på engelska skolor konstaterar Matthews och Sammons (2004) att de skolor som inspekterats inte fick resultat som skilde dem från andra skolor. Många nya perspektiv hade tillförts de inspekterade skolorna och deras självkännedom ökade, men forskarna konstaterar att det fordras många andra förändringar än att skolpersonalen känner sina egna fel och brister för att elevers resultat ska bli bättre. Effekter på kort sikt När man bedömer effekter av ofsted-inspektionerna och dess betydelse för den enskilda skolans utvecklingsarbete bör man skilja på effekter på kort och lång sikt. På kort sikt kan man se att ofsted har klara ambitioner att bli av med dåliga lärare och dåliga skolor. Detta har också skett genom påpekande från inspektörerna. Men det har också skett en sorts självsanering genom att rektorer gjort sig av med ”dåliga” lärare innan inspektörerna kommit till skolan. Detta är knappast att betrakta som utvecklingsarbete, men har kanske bidragit till att eleverna fått en bättre undervisning. ofsted förväntar sig att skolorna omedelbart skall ta itu med påpekanden som skrivits fram i inspektionsrapporten. Det är obligatoriskt för varje skola att ta fram en utvecklingsplan eller handlingsplan där man redogör för vilka mått och steg man tänker vidta för att komma till rätta med bristerna. Liksom bedömningskriterierna skall handlingsplanen utformas enligt en förutbestämd mall med hjälp av vissa nyckelord. En rektor, som intervjuades och vars skola redan var involverad i ett intensivt utvecklingsarbete, ansåg att handlingsplanens rekommenderade format närmast var ett skämt i sin trivialitet. Han ägnade den inte mycket tid eftersom den knappast fordrade någon analys jämfört med den man gjort i samband med skolans egen utvecklingsplan. Den egna planen var mer beskrivande och angav vilka som var ansvariga och hur samarbetet skulle utvecklas. Han ansåg också att kravet på exakta framgångskriterier var problematiskt. Utveckling kan inte förväntas ske linjärt och rationellt, det är snarare något som sker steg för steg och där nya situationer skapas som ger nya förutsättningar. Ett problem som lyfts fram är att stöd och resurser till förändring och utvecklingsarbete är begränsat. Själva inspektionerna är kostsamma men resurser för åtgärder finns knappt. Vissa skolor har satsat alla sina resurser på konsulter för att förbereda skolan för inspektioner snarare än att spara resurserna till insatser efter besöket (Lee & Fitz, 1998). En viktig lärdom av detta är att om inspektioner skall ha någon omedelbar effekt bör det finnas stödresurser reserverade som kan användas för planering och genomförande av de förändringar som aktualiseras i samband med inspektioner. 101
102 med ansiktet vänt mot europa Effekter på längre sikt Varje engelsk skola är ålagd att ha en handlingsplan för sin utveckling. Det har diskuterats om inspektionens rätt att föreskriva ett visst innehåll i skolans utvecklingsplan demoraliserar skolan genom att ta ifrån den prioriteringsrätten till sin egen utveckling. Erfarenheterna från de första inspekterade omgångarna visade att skolorna i förväg anpassar sin egen plan inför nästa inspektion efter vad man nu misstänker kommer att tas upp. Å andra sidan var det inte särskilt svårt att göra anpassningen, eftersom skolorna pragmatiskt väljer att tolka många av inspektörerna prioriterade områden (key issues) så att de innefattas i vad man redan har i sin plan, även om den verbala överensstämmelsen inte är så god (Ouston et al. 1997). ofsted själv hävdar emellertid att skolorna inte ser sina egna tillkortakommanden särskilt väl. Man menar att skolorna måste gå djupt i analysen av undervisningens brister och därefter sätta precisa mål som man kan mäta förbättringar mot. Detta klarar endast en fjärdedel av landets skolor, menar ofsted. Dess rekommendation är att skolorna skall använda samma kriterier som ofsted när de gör egna utvärderingar och utvecklingsplaner. De prioriterade områdena skall, enligt inspektionsmanualen, motiveras med de empiriska iakttagelserna som inspektörerna gjort och därmed peka framåt mot en naturlig lösning på problemet. Russel (1996) fann dock i 22 representativt valda rapporter att inspektörernas rekommendationer inte utgick från deras iakttagelser utan baserades på att de förde fram sina egna käpphästar där de förfäktade vissa metoder eller arbetssätt. På grund av styrningssystemets utformning har skolorna mycket att vinna på att ”spela spelet” och få bra betyg hos inspektionen. Troman (1997) studerade en skola, som mer eller mindre anslöt sig till ofsteds budskap. Varje ämneskoordinatör fick fri tid för att kunna övervaka kollegornas arbete på de punkter där inspektörerna sett brister. Men lärarna utvecklade ”secondary adjustements”, det vill säga man skaffade sig frirum i vardagsarbetet samtidigt som man officiellt uppgav att man gjorde vad som krävdes. Rektor ifrågasatte till exempel inför personalen inspektionens kompetens. Lärarna planerade på sitt eget sätt, men lämnade ”rätt” slags planer till ämneskoordinatörerna. Trots sådana försök till mot-manipulering menar Troman att implementeringen av en nationell policy direkt in i skolans dagliga liv kan kombineras med självstyrning och kontroll, vilket är betydligt mera effektivt än enbart yttre kontroll. Skolan lärde sig självstyrning så att säga med betsel i munnen. Detta verkar bekräfta en slutsats hos Webb & Vulliamy (1999), att förändring inte nödvändigtvis kräver att personalen helt ”äger” sitt förändringsarbete, som forskares råd brukar lyda. Istället fann de flera exempel på förändringar utan personalens hängivenhet i engelska skolor, mera som ett resultat av rädsla eller påtvingad nödvändighet. Det kan ses som en överlevnadsstrategi, men på lång
Page 1 and 2:
Med ansiktet vänt mot Europa PersP
Page 3 and 4:
© 2011 lärarförbundet, Myndighet
Page 5:
med ansiktet vänt mot europa Inneh
Page 8 and 9:
introduktion närmare (Berg, 2003).
Page 11 and 12:
10 med ansiktet vänt mot europa 2.
Page 13 and 14:
12 med ansiktet vänt mot europa L
Page 15 and 16:
14 med ansiktet vänt mot europa un
Page 17 and 18:
16 med ansiktet vänt mot europa ge
Page 19 and 20:
18 med ansiktet vänt mot europa ve
Page 21 and 22:
20 med ansiktet vänt mot europa Ke
Page 23:
22 med ansiktet vänt mot europa
Page 26 and 27:
vad är värt att utveckla i skolan
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Utveckling genom standardisering va
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 39 and 40:
4. 38 med ansiktet vänt mot europa
Page 41 and 42:
40 med ansiktet vänt mot europa f
Page 43 and 44:
42 med ansiktet vänt mot europa le
Page 45 and 46:
44 med ansiktet vänt mot europa fr
Page 47 and 48:
46 med ansiktet vänt mot europa 20
Page 49 and 50:
48 med ansiktet vänt mot europa at
Page 51 and 52: 50 med ansiktet vänt mot europa oc
Page 53 and 54: 52 med ansiktet vänt mot europa dr
Page 55 and 56: 54 med ansiktet vänt mot europa va
Page 57 and 58: 56 med ansiktet vänt mot europa at
Page 59 and 60: 58 med ansiktet vänt mot europa f
Page 61 and 62: 60 med ansiktet vänt mot europa Mo
Page 63 and 64: 62 med ansiktet vänt mot europa ju
Page 65 and 66: 64 med ansiktet vänt mot europa Mu
Page 67: 66 med ansiktet vänt mot europa Te
Page 70 and 71: skolutveckling utifrån ett lärand
Page 95 and 96: 94 med ansiktet vänt mot europa 6.
Page 97 and 98: 96 med ansiktet vänt mot europa ha
Page 99 and 100: 98 med ansiktet vänt mot europa De
Page 101: 100 med ansiktet vänt mot europa R
Page 105 and 106: 104 med ansiktet vänt mot europa p
Page 107 and 108: 106 med ansiktet vänt mot europa A
Page 109: 108 med ansiktet vänt mot europa
Page 112 and 113: ledning, styrning och elevers kunsk
Page 128: ledning, styrning och elevers kunsk
show all

Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?