Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet
Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet
Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
7.<br />
110 med <strong>ansiktet</strong> <strong>vänt</strong> <strong>mot</strong> europa<br />
Ledning, styrning och<br />
elevers kunskapsbildning<br />
Hans-Åke Scherp<br />
såväl pedagoger som skolledare tenderar att se skolutveckling som något<br />
som sker vid sidan om vardagsverksamheten, i form av projekt. Det tar sig uttryck<br />
i hur man reagerar när man hör ordet skolutveckling. En vanlig reaktion bland<br />
lärare är: ”Nej, inte det också! Vi har fullt upp med vardagsverksamheten. Vi orkar<br />
inte mer!” Motsvarande reaktion hos skolledare är: ”Jag vet att jag ska vara<br />
pedagogisk ledare och att jag har ett ansvar för att leda skolutvecklingsarbetet!<br />
Men när ska man hinna med det? Jag har fullt upp med andra saker som jag också<br />
måste göra.” Det förefaller vara så att lärare och skolledare ser skolutveckling som<br />
något skiljt från vardagsarbetet.<br />
Skolutveckling kan även förstås som förändringar som utgår från och införlivas<br />
i den enskilda skolans skolkultur och blir en naturlig del i hela skolans vardagsrutiner.<br />
Strategier som riktar in sig på att förändra delar av skolverksamheten utan<br />
att ta hänsyn till helheten förefaller ha svårt att åstadkomma varaktiga förändringar<br />
(Fullan, 1998, Scherp & Thelin, 2006, Timperley m fl, 2007 ). Skolutveckling är<br />
då inte längre specifika projektinriktade arbetsinsatser. Allt man gör i vardagen<br />
får konsekvenser för skolutvecklingen även om vissa insatser och områden kan ses<br />
som mer avgörande än andra. Förutom eleverna själva är pedagogerna och skolledarna<br />
huvudaktörer i detta arbete på varje enskild skola. Insatser från olika håll<br />
kan bidra till skolutveckling genom att skapa förutsättningar för, stimulera till,<br />
anmoda till eller skapa nödvändighet av skolutveckling. Det kan ske genom enskilda<br />
lärares eller lärargruppers insatser, genom att elever och föräldrar ifrågasätter<br />
gällande verksamhetsformer eller genom initiativ från samhället och politiker.<br />
Att få en så hög kvalitet som möjligt i elevernas lärprocess utgör huvudfokus vid<br />
skolutveckling.<br />
När lärare och skolledare beskriver vilka faktorer som är betydelsefulla för<br />
utvecklingsprocessen, framträder en bild som har föga gemensamt med de föreställningar<br />
som man ger uttryck för på central nivå, det vill säga att mål, planer,<br />
utvärdering, kontroller och inspektioner gynnar skolutveckling. Skolplaner, verksamhetsplaner<br />
eller arbetsplaner nämns inte av lärare som viktiga i det vardagliga<br />
förbättringsarbetet på skolorna (Scherp, 2001, 2002). Svårigheterna med och<br />
kritik <strong>mot</strong> målstyrning som påverkansstrategi har även framförts av forskarsam-
Change language