Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

skolutveckling med stöd av inspektion
ut. Den ursprungliga tanken med ofsted-inspektionerna var att varje enskild
skola skulle inspekteras vart sjätte år. Senare har det visat sig att det var en alltför
optimistisk (och kostsam) plan, varför inspektörerna återkommer med större
intervall idag. Det rör sig dock om en obligatorisk och påbjuden inspektion.
Under den tid länsskolnämnderna genomförde liknande lägesbedömningar i
Sverige förekom det att skolor fick ”beställa” en inspektion. Detta innebar att de
själva kunde infoga lägesbedömningen i sitt eget utvecklingsarbete och att de
hade möjlighet att be inspektörerna specialgranska vissa delar av verksamheten.
Denna ömsesidiga påverkan av inspektionernas innehåll saknas i England.
Inspektionerna styrs där av omfattande instruktioner med anvisningar på mer
än 400 sidor. Orsaken till detta är att jämförbarheten mellan olika skolor väger
tyngre än behovet av att skräddarsy en lägesbedömning för det lokala utvecklingsarbetet.
Detta är viktigt att beakta om erfarenheterna skall översättas till
svenska förhållanden.
Inspektionens genomförande
En normal inspektion innebär att ett inspektionsteam besöker en skola under en
vecka. Detta fältarbete består i korthet i följande punkter (ofsted, 1998):
• Observationer av ett stort antal lektioner.
• Inspektion av samtliga ämnen och klassrum.
• Analyser av ett urval av elevernas arbeten.
• Intervjuer med ett antal elever, personal, skolledare och föräldrar.
• Inspektion av gemensamma samlingar.
• Bedömning om skolan är kapabel att ge eleverna en acceptabel undervisning.
• Förslag till åtgärder och förbättringsområden.
• Ge rektor möjlighet att reagera på den preliminära rapporten för att korrigera
eventuella fel (men inte förhandla om innehållet).
Efter inspektionsveckan drar sig inspektörerna tillbaka och skriver en rapport
som också innehåller en sammanfattning som skolan måste distribuera till samtliga
föräldrar. När skolan fått rapporten har den 40 dagar på sig att ta fram en
handlingsplan som visar hur man tänker hantera de påpekanden som inspektörerna
gjort. Detta förfarande innebär att de externa granskarna, med på förväg
fastslagna kriterier, talar om vilka brister skolan är behäftad med. Skolan är sedan
tvingad att själv ta fram åtgärdsförslag för var och en av punkterna. Om inspektörerna
finner mycket allvarliga fel kan skolan betecknas som ”bristfällig” (failing).
Har bristerna inte åtgärdats inom två år så stängs skolan. Så har också skett i verkligheten.
97