Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

More documents

Recommendations

Info

skolors utveckling – ett kunskapsfält i vardande ning av egna processer, eget uppfinningsarbete, uthållig målmedvetenhet och ett brett samarbete är några av de kvaliteter som lyftes fram. Under 1990-talet fördes forskningstraditionerna, som sysslat antingen med att studera skolors utveckling eller att studera skolors effektivitet, gradvis samman. Inom ramen för den internationella sammanslutningen International Congress for School Effectiveness and Improvement finns idag en arena för klargöranden av och diskussion om kunskapsbildningen inom skolutvecklingsfältet. Under slutet av förra seklet gjordes en del nya översikter av vilka rön som vunnits om skolors utveckling och om vilka lärdomar som dragits om hur man kan styra förbättringsprocesserna i skolorna. Dalin (1994, 1994 och 1995) har på ett förtjänstfullt sätt presenterat forskningsrön och praktiskt verksamma insatser i sina böcker om skolutveckling. Murphy och Hallinger (1993) liksom Guskey och Huberman (1995) bidrog med sina översikter av forskning kring skolförbättring. I ett omfattande verk om förändring i utbildningsväsendet fångar Hargreaves med flera (1998) de strömningar som finns inom denna forskningsgren. Fullan (1991) påpekade i sin något tidigare presenterade litteraturöversyn att mycket litet av den då rika kunskapen om skolutveckling som praktiserades verkade ha haft avsedd verkan, det vill säga åstadkomma bättre resultat i elevernas lärande. Fullans iakttagelser stämde väl överens med de som gjorts i de svenska studier av förändring över tid som Ekholm företagit och till vilka vi hänvisade tidigare. Blossing (2000, 2004) visar i sina granskningar av litteraturen om skolutveckling och om skolans inre liv och dess betydelse för elevernas utveckling att dessa kunskapsfält långsamt vidgas med hjälp av samtida forskning. Lärande organisationer Kunskapsbildningen om skolors utveckling har tagit intryck från många olika forskningstraditioner och hämtat uppslag för analyser från många discipliner. Psykologin, företrädd av till exempel Lewin, var en tidig inspirationskälla liksom sociologin, företrädd av till exempel Gordon och Coleman. Under senare år har det tänkande som organisationsvetare utvecklat fått allt större betydelse för forskningen om skolors utveckling. Kanadensaren Morgans (1986) analyser av vilka perspektiv som kan läggas på livet i lokala organisationer liksom amerikanen Senges (1990) förståelse av hur organisationers lärande går till har spelat in. Senge, som utgick från Argyris och Schöns (1978) iakttagelser av hur man inom organisationer kan erfara såväl enkelt som dubbelt loop-lärande, har bidragit till att det användbara begreppet ”lärande organisation” fått bred spridning. Ett enkelt loop-lärande kan kort beskrivas som att man i organisationen anpassar sig till förändringar, genom att förbättra det man redan gör. I ett dubbelt loop-lärande omprövas de rutiner som finns och ibland själva värdebasen för organisationens 17
18 med ansiktet vänt mot europa verksamhet och en ny verksamhet skapas som går utöver existerande rutiner. Senge beskriver en sådan organisation som en aktivt verkande organisation som tar vara på det egna lärandet. Den organisation som lär baserar lärandet på iakttagelser. En sådan organisation företar sig aktioner antingen riktade inåt det egna systemet eller utåt, i förhållande till omvärlden. För att kunna lära av de egna aktionerna, eller av andras aktioner, fordras att organisationen gör iakttagelser av vad aktionerna ledde till och inte ledde till. När organisationen arbetar för att lära sig bearbetar den de iakttagelser som gjorts, ibland mer systematiskt, många gånger utan mer genomtänkt systematik. Bearbetningen av iakttagelserna kan till exempel innebära att man fogar samman vad olika medarbetare eller avnämare iakttagit från sina utsiktspunkter, eller vad olika avnämare funnit i sina möten med organisationens insatser. Ofta fordrar denna bearbetning att organisationen går längre än att enbart foga samman iakttagelserna. En analys av vilka mönster som finns inlagda i iakttagelserna krävs. För att organisationen ska kunna sägas arbeta som en lärande organisation så behöver denna analys och dess slutsatser ordnas varefter de nya teserna behöver föras in i organisationens minne. Den organisation som vill uppträda som en lärande bygger upp rutiner för sitt organisatoriska minne så att en lagring av erfarenheter kan ske i detta, så att man klarar av att plocka fram minnen ur minneslagret, och arbetar också fram rutiner för att man ska kunna översätta sina äldre erfarenheter till nya och obekanta situationer som dyker upp. I början av det nya seklet presenterade Senge och hans medarbetare hur tänkandet kring den lärande organisationen kan gestaltas för skolor (Senge m fl, 2000). Referenser Andersson, B-E. (1969). Studies in adolscent behaviour. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Argyris, C. & Schön, D. A. (1978). Organizational learning : A theory of action perspective. Mass: Addison-Wesley, Reading. Back, K. W. (1974). Intervention techniques: Small groups. Annual Review of Psychology, 25, 367–387. Blossing, U. (2000). Praktiserad skolförbättring (Karlstad University Studies, 2000:23). Karlstad: Karlstad universitet. Blossing, U. (2004). Skolors förbättringskulturer (Karlstad University Studies, 2004:45). Karlstad: Karlstad universitet. Bollen, R. & Hopkins, D. (Eds.) (1987). School based review: Towards a praxis. Leuven: OECD-ISIP. ACCO. Boocock, S. (1972). An introduction to the sociology of learning. Boston: Houghton Mifflin Co. Coleman, J. S. (1961). The adolescent society: The social life of the teenager and its impact on education. New York: The Free Press.
Page 1 and 2: Med ansiktet vänt mot Europa PersP
Page 3 and 4: © 2011 lärarförbundet, Myndighet
Page 5: med ansiktet vänt mot europa Inneh
Page 8 and 9: introduktion närmare (Berg, 2003).
Page 11 and 12: 10 med ansiktet vänt mot europa 2.
Page 13 and 14: 12 med ansiktet vänt mot europa L
Page 15 and 16: 14 med ansiktet vänt mot europa un
Page 17: 16 med ansiktet vänt mot europa ge
Page 21 and 22: 20 med ansiktet vänt mot europa Ke
Page 23: 22 med ansiktet vänt mot europa
Page 26 and 27: vad är värt att utveckla i skolan
Page 30 and 31: Utveckling genom standardisering va
Page 39 and 40: 4. 38 med ansiktet vänt mot europa
Page 41 and 42: 40 med ansiktet vänt mot europa f
Page 43 and 44: 42 med ansiktet vänt mot europa le
Page 45 and 46: 44 med ansiktet vänt mot europa fr
Page 47 and 48: 46 med ansiktet vänt mot europa 20
Page 49 and 50: 48 med ansiktet vänt mot europa at
Page 51 and 52: 50 med ansiktet vänt mot europa oc
Page 53 and 54: 52 med ansiktet vänt mot europa dr
Page 55 and 56: 54 med ansiktet vänt mot europa va
Page 57 and 58: 56 med ansiktet vänt mot europa at
Page 59 and 60: 58 med ansiktet vänt mot europa f
Page 61 and 62: 60 med ansiktet vänt mot europa Mo
Page 63 and 64: 62 med ansiktet vänt mot europa ju
Page 65 and 66: 64 med ansiktet vänt mot europa Mu
Page 67: 66 med ansiktet vänt mot europa Te
Page 70 and 71:
skolutveckling utifrån ett lärand
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 95 and 96:
94 med ansiktet vänt mot europa 6.
Page 97 and 98:
96 med ansiktet vänt mot europa ha
Page 99 and 100:
98 med ansiktet vänt mot europa De
Page 101 and 102:
100 med ansiktet vänt mot europa R
Page 103 and 104:
102 med ansiktet vänt mot europa E
Page 105 and 106:
104 med ansiktet vänt mot europa p
Page 107 and 108:
106 med ansiktet vänt mot europa A
Page 109:
108 med ansiktet vänt mot europa
Page 112 and 113:
ledning, styrning och elevers kunsk
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128:
show all

Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?