Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet
Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet
Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
94 med <strong>ansiktet</strong> <strong>vänt</strong> <strong>mot</strong> europa<br />
6. Skolutveckling med stöd<br />
av inspektion<br />
Kjell Granström & Mats Ekholm<br />
en av de mest beprövade strategierna för att åstadkomma skolutveckling<br />
är genom den ärevördiga institutionen skolinspektion (Lander & Granström,<br />
2000). När den allmänna folkskolan införts 1842 gick införandet så långsamt att<br />
riksdagen redan 1853 fick ta e<strong>mot</strong> ett förslag om att en folkskoleinspektion skulle<br />
införas (Persson, 1994). Efter det att förslaget diskuterats under några år föreslog<br />
regeringen att en sådan skulle införas. Folkskoleinspektörerna skulle granska<br />
verksamheten och komma med påpekanden och förslag på hur verksamheten<br />
skulle kunna förbättras. I Sverige kom den statliga skolinspektionen att bestå<br />
fram till 1991. Under det dryga århundrade som hann passera förändrades uppläggningen<br />
av skolinspektionen rejält 1958. Då fördes skolinspektörerna samman<br />
i länsvisa grupperingar med gemensamma lokaler. Från början av 1960-talet fick<br />
dessa länsskolnämnder även till uppgift att stimulera skolornas utveckling och<br />
inte stanna vid att vara kontrollanter. Staten förlade fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter<br />
tillsammans med inspektörerna för att denna uppgift skulle<br />
kunna lösas. När skolledarutbildningen inrättade 1976 fick de 75 skolinspektörer<br />
som då verkade vid länsskolnämnderna till uppgift att också medverka som utbildare<br />
inom denna.<br />
Också inom gymnasieskolan fanns det under en tid (1966–1982) inspektörer i<br />
Sverige. Sammantaget satte staten av resurser <strong>mot</strong>svarande 35 heltídstjänster för<br />
denna syssla (Palmlund, 1994). Det fanns under dessa år ett drygt tjugotal gymnasieinspektörer<br />
som samverkade med tillfälligt anställda inspektörer som granskade<br />
gymnasieskolans olika studieinriktningar. Uppgiften bestod i hög grad i<br />
att bedöma kvaliteten på skolornas verksamhet i förhållande till olika branschers<br />
krav. Gymnasieinspektörerna avgav kritiska rapporter om tillståndet i gymnasieskolorna<br />
och förde fram förslag på vilka förbättringar som var lämpliga att sätta in.<br />
Gymnasieinspektionen upphörde i och med att den statliga skoladministrationen<br />
förenklades och sammanfördes 1982.<br />
Under de sista åren, som den tidigare skolinspektionen existerade, förändras<br />
denna från att i första hand ha varit kontrollerande till att bli utvecklingsstödjande.<br />
Det innebar att länsskolnämndens personal besökte en skola under flera<br />
dagar, lyssnade på lektioner, samtalade med elever, lärare och skolledning, tog