Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

More documents

Recommendations

Info

skolutveckling med stöd av inspektion sikt kan det också innebära att den integration av personlig och yrkesmässig identitet, som är vanlig bland lärare, kommer att brytas upp. Det kan bli nödvändigt att skilja på vad man satsar på av övertygelse och vad man satsar på som lyhörda yrkesutövare. Systemet med statliga inspektörer kan som synes utvecklas i två riktningar. Det ena är att skolledare och personal anpassar verksamheten till de kriterier och metoder som myndigheten anger. Detta kan ses som ett uttryck för lydnad (mot myndigheten) men innebär samtidigt också deprofessionalisering eftersom man överlåter professionella överväganden och beslut till en annan auktoritet. Den andra utvecklingslinjen är att skolledning och personal själva tar hand om granskningsresultaten, gör prioriteringar, sätter upp egna mål och vidtar lämpliga åtgärder. Det innebär en annan sorts lydnad (lydnad mot uppdraget) och leder till ökad professionalisering, i betydelsen att man ökar kunskapen om och makten över det egna yrkesutövandet. ofsted-modellen förutsätter i hög grad att rektor, det vill säga chefen, skall ta kontrollen över klassrumsprocesserna och därmed ta ledningen för att den statliga inspektionens bedömningskriterier omsätts i vardagen och i personalens arbete. I Sverige eftersträvas också starka skolledare, men de uppföljnings- och utvärderingssystem vi har är vanligen inte lika närgångna när det gäller uppläggningen av personalens arbete, framför allt inte när det gäller att initiera förändrings- och utvecklingsarbete. Hur skolinspektion kan bli ett konstruktivt inslag i en skolas utvecklingsarbete Vi har här beskrivit de engelska erfarenheterna av att använda inspektion som ett verktyg för skolutveckling. Av beskrivningen framgår att denna strategi innebär en gigantisk kostnad för samhället. Det finns föga empiriskt stöd för att den stora ekonomiska satsningen gett avsedd effekt (Matthew och Sammons, 2004). Uppenbart är emellertid att denna typ av inspektion har en styrande effekt på skolornas verksamhet. Vi har visat att skolorna tar del av bedömningskriterierna och på olika sätt förbereder sig för att uppfylla dessa så mycket som möjligt. Verksamheten i de engelska skolorna har förändrats som en följd av inspektionssystemet. Tematiska studier har minskat och ämnesundervisningen har stärkts. Lärarlag bygger numera på ämnesgemenskap snarare än en gemensam elevgrupp. Skolorna är idag i hög grad inriktade på att ge eleverna goda ämneskunskaper. I Sverige finns sedan 2008 ett särskilt ämbetsverk – Skolinspektionen. För att dess verksamhet ska kunna sätta positiva spår i skolornas inre liv, vilket inte dess föregångare Skolverket lyckades med, sammanfattar vi de hittillsvarande erfarenheterna av skolinspektioner i form av fem rekommendationer till skolledningen 103
104 med ansiktet vänt mot europa på den enskilda skolan. När dessa fem rekommendationer följs i samspelet mellan skolor och Skolinspektionen kan inspektionsverksamheten komma att vara till nytta för skolornas verksamhet. Diskutera utvecklingsideologi med personalen Som vi sett kan utveckling med hjälp av inspektion ske enligt två linjer; lydnad mot myndigheten eller lydnad mot uppdraget. Det behöver nödvändigtvis inte vara någon konflikt mellan dessa former av lyhördhet. Eftersom skolans verksamhet är ett samhällsuppdrag krävs lydnad vad avser uppdraget. Men för att utföra ett professionellt arbete krävs yrkesmässig och lokalt anpassade lösningar på de egna problemen eller förändringsambitionerna. Det är därför viktigt att skolledning och personal problematiserar begrepp som lydnad, professionalism, ”ägande” i relation till inspektion och utvecklingsarbete. Erövra makt över inspektionens innehåll och tidpunkt Varje skola genomgår sin egen kulturella utveckling. Det innebär att externa insatser i form av inspektion eller fortbildning kan passa som hand i handske eller vara helt malplacerade. Att exempelvis genomföra studiedagar om åldersintegrerad undervisning på en skola där en sådan organisation är omöjlig är bortkastad tid och energi. På samma sätt kan ”timing” för en genomgripande inspektion vara perfekt eller helt fel beroende på situationen på skolan. En extern granskning av en skola som vill satsa på att utveckla undervisningen rörande grundläggande färdigheter kan få ovärderlig hjälp av en inspektion som granskar just denna typ av verksamhet. Vill man få till stånd en bättre resursanvändning är det just de nuvarande rutinerna som behöver granskas. Erfarenheterna visar att om en inspektion skall ha emanciperande effekt bör den utgå från skolans upplevda och formulerade behov och egen tidsplanering. Var delaktig i själva granskningen Externa granskare ser med externa ögon och det är just det som är poängen. Det är lätt att bli hemmablind. Men det är också en risk att bli försvarsinställd när utanförstående rapporterar om vad de ser på lektioner och raster. Det kan därför vara en poäng att externa granskare och någon från skolan (rektor eller betrodda lärare) observerar samma lektioner och rastsituationer som inspektörerna, för att jämföra sina intryck. Detta kan utvecklas till goda lärsituationer för båda parter. Skolans personal kan få upp ögonen för vardagsfenomen som blivit alltför införlivade och förbisedda. De externa granskarna kan också få förklaringar till företeelser som kan te sig underliga om man saknar viss information.
Page 1 and 2:
Med ansiktet vänt mot Europa PersP
Page 3 and 4:
© 2011 lärarförbundet, Myndighet
Page 5:
med ansiktet vänt mot europa Inneh
Page 8 and 9:
introduktion närmare (Berg, 2003).
Page 11 and 12:
10 med ansiktet vänt mot europa 2.
Page 13 and 14:
12 med ansiktet vänt mot europa L
Page 15 and 16:
14 med ansiktet vänt mot europa un
Page 17 and 18:
16 med ansiktet vänt mot europa ge
Page 19 and 20:
18 med ansiktet vänt mot europa ve
Page 21 and 22:
20 med ansiktet vänt mot europa Ke
Page 23:
22 med ansiktet vänt mot europa
Page 26 and 27:
vad är värt att utveckla i skolan
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Utveckling genom standardisering va
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 39 and 40:
4. 38 med ansiktet vänt mot europa
Page 41 and 42:
40 med ansiktet vänt mot europa f
Page 43 and 44:
42 med ansiktet vänt mot europa le
Page 45 and 46:
44 med ansiktet vänt mot europa fr
Page 47 and 48:
46 med ansiktet vänt mot europa 20
Page 49 and 50:
48 med ansiktet vänt mot europa at
Page 51 and 52:
50 med ansiktet vänt mot europa oc
Page 53 and 54: 52 med ansiktet vänt mot europa dr
Page 55 and 56: 54 med ansiktet vänt mot europa va
Page 57 and 58: 56 med ansiktet vänt mot europa at
Page 59 and 60: 58 med ansiktet vänt mot europa f
Page 61 and 62: 60 med ansiktet vänt mot europa Mo
Page 63 and 64: 62 med ansiktet vänt mot europa ju
Page 65 and 66: 64 med ansiktet vänt mot europa Mu
Page 67: 66 med ansiktet vänt mot europa Te
Page 70 and 71: skolutveckling utifrån ett lärand
Page 95 and 96: 94 med ansiktet vänt mot europa 6.
Page 97 and 98: 96 med ansiktet vänt mot europa ha
Page 99 and 100: 98 med ansiktet vänt mot europa De
Page 101 and 102: 100 med ansiktet vänt mot europa R
Page 103: 102 med ansiktet vänt mot europa E
Page 107 and 108: 106 med ansiktet vänt mot europa A
Page 109: 108 med ansiktet vänt mot europa
Page 112 and 113: ledning, styrning och elevers kunsk
Page 128: ledning, styrning och elevers kunsk
show all

Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?