Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

More documents

Recommendations

Info

forskning om effektiva skolor av metoder och arbetssätt där såväl elever som lärare är aktiva (se Kyriakides et al., 2009; Muijs & Reynolds, 2005). Helklassundervisning har visat sig vara särskilt gynnsam i relation till (a) grundläggande färdigheter, (b) yngre elever och (c) elever från studieovana hem eller med arbetarklassbakgrund. Helklassundervisning är dock inte tillräcklig som effektiv undervisning av mer abstrakt och avancerat kunskapsinnehåll – då behöver ännu mer tid ägnas åt individuellt arbete och kvalificerat grupparbete (grupparbete är generellt sett ineffektivt om elever brister i förmågor att dela med sig, aktivt delta, kommunicera och lyssna, om uppgiften och målen är otydliga, etcetera, vilket bland annat pekar på vikten av att lärare har en aktiv roll vid grupparbeten, är förtrogen med grupparbete som arbetsmetod och också undervisar elever i att arbeta i grupp). Helklassundervisning så som den framhålls i forskningen ska inte blandas samman med traditionell och auktoritär förmedlingspedagogik. Ett aktivt samspel mellan lärare och elever är ett viktigt särdrag liksom lärares förmåga att ställa frågor, vilket det nästkommande avsnittet lyfter fram. Interaktivt undervisningssätt och hög frekvens av frågor Effektiv helklassundervisning är betydligt mer än föreläsningsliknande förmedling av ämnesinnehåll till elever. Själva interaktionen mellan lärare och elever har visat sig vara signifikant. Forskning har visat att framgångsrika lärare ofta ställer frågor, använder sig av öppna frågor och ber elever att utveckla och förklara sina svar. Det interaktiva undervisningssättet och frågandet ger möjlighet (a) för lärare att ta reda på elevernas förståelse av lektionsinnehållet, (b) för elever att praktisera och bemästra ett kunskapsinnehåll innan man går vidare till nästa kunskapsinnehåll, och (c) för elever att tydliggöra och språkliggöra det egna tänkandet och den egna förståelsen, i synnerhet om samtalet drivs framåt av att lärare ställer öppna frågor eller avancerade frågor. En positiv atmosfär i klassrummet där felaktiga svar inte leder till att elever blir negativt kritiserade eller hånade av lärare eller andra elever är också en viktig aspekt. Effektiva lärare använder sig av både enkla frågor, det vill säga frågor som mer handlar om att återge fakta eller grundläggande tillämpning av regler och som inte är så kognitivt ansträngande att svara på, och avancerade frågor, det vill säga frågor som kräver mer sofistikerade tankemässiga färdigheter. Forskning har visat att effektiva lärare betydligt oftare ställer avancerade frågor än ineffektiva lärare, även om majoriteten av frågorna fortfarande är enkla frågor. Anpassad pedagogik Effektiva lärare är förtrogna med elevers lärprocesser – hur eleverna lär sig och var de befinner sig i sitt lärande. De förmår involvera alla elever i undervisningen och 49
50 med ansiktet vänt mot europa också utmana dem utifrån deras olika kunskapsnivåer. De är upptagna av att möta varje elevs behov, att fördela sin uppmärksamhet och tid på ett rättvist sätt och att inkludera alla i klassen under lektionerna. De anpassar sin undervisning och sina arbetsmetoder utifrån elevernas behov och förutsättningar. Kontinuerlig bedömning av elevers kunskaper, lärande och skolprestationer utgör också ett viktigt inslag. Samtidigt som effektiva lärare kännetecknas av att vara väl förberedda och ha väl strukturerade lektioner kännetecknas de också av flexibilitet för att fånga upp oförutsägbara händelser eller för att utnyttja sådant som elever visar ett starkt intresse för under lektionen eller om de märker att de inte når fram till en elev eller en klass (vilket också förutsätter att de har tillgång till en bred repertoar av undervisningstekniker och -metoder). Effektiva lärare hjälper och uppmuntrar eleverna att upptäcka och förstå meningen bakom olika procedurer (till exempel i matematiska operationer) och att förstå och diskutera relationerna mellan olika begrepp. De introducerar nytt ämnesinnehåll genom att bygga på elevernas föreställningar, erfarenheter och tidigare kunskaper. De strävar efter att göra undervisningen meningsfull för elever. Att hjälpa elever att se relevansen av undervisningen för deras dagliga liv, att sammankoppla lärandet till deras egna erfarenheter och att betona praktiska tillämpningar har visat sig vara särskilt betydelsefullt för elever med låg socioekonomisk bakgrund. Ger läxor till äldre elever på ett kontinuerligt och pedagogiskt sätt Studier har visat att läxor är starkt gynnsamma för elevers skolprestationer. Elever som får läxor gör fler framsteg än elever som inte får läxor. Elever som får fler än en läxa per vecka presterar mer än elever som får färre läxor än en per vecka. Läxornas betydelse för elevers lärande och skolprestationer har dock bara påvisats bland äldre elever. Medan vissa studier påvisar läxornas positiva samband med elevers skolprestationer så finns det andra studier som inte påvisar detta, vilket pekar på att läxornas kvaliteter och syften betyder mycket mer än hur mycket läxor som ges. Forskning visar också att effektiva lärare ger undervisande återkoppling av elevernas läxor, att de ger läxor som främst uppehåller sig vid de centrala idéerna eller poängerna i kunskapsinnehållet och är lagom utmanande samtidigt som eleverna ska ha möjligt att lyckas klara dem, samt att lärare tydligt integrerar läxorna med sina lektioner. Kritiska reflektioner En viktig insikt som forskning om effektiva skolor förmedlar är att man inte kan bedöma hur bra skolor är genom att sätta upp tabeller eller rankinglistor som rangordnar skolor utifrån deras elevers genomsnittliga betyg eller genomsnittliga poäng från nationella prov. Eftersom social bakgrund, förkunskaper och begåvning
Page 1 and 2: Med ansiktet vänt mot Europa PersP
Page 3 and 4: © 2011 lärarförbundet, Myndighet
Page 5: med ansiktet vänt mot europa Inneh
Page 8 and 9: introduktion närmare (Berg, 2003).
Page 11 and 12: 10 med ansiktet vänt mot europa 2.
Page 13 and 14: 12 med ansiktet vänt mot europa L
Page 15 and 16: 14 med ansiktet vänt mot europa un
Page 17 and 18: 16 med ansiktet vänt mot europa ge
Page 19 and 20: 18 med ansiktet vänt mot europa ve
Page 21 and 22: 20 med ansiktet vänt mot europa Ke
Page 23: 22 med ansiktet vänt mot europa
Page 26 and 27: vad är värt att utveckla i skolan
Page 30 and 31: Utveckling genom standardisering va
Page 39 and 40: 4. 38 med ansiktet vänt mot europa
Page 41 and 42: 40 med ansiktet vänt mot europa f
Page 43 and 44: 42 med ansiktet vänt mot europa le
Page 45 and 46: 44 med ansiktet vänt mot europa fr
Page 47 and 48: 46 med ansiktet vänt mot europa 20
Page 49: 48 med ansiktet vänt mot europa at
Page 53 and 54: 52 med ansiktet vänt mot europa dr
Page 55 and 56: 54 med ansiktet vänt mot europa va
Page 57 and 58: 56 med ansiktet vänt mot europa at
Page 59 and 60: 58 med ansiktet vänt mot europa f
Page 61 and 62: 60 med ansiktet vänt mot europa Mo
Page 63 and 64: 62 med ansiktet vänt mot europa ju
Page 65 and 66: 64 med ansiktet vänt mot europa Mu
Page 67: 66 med ansiktet vänt mot europa Te
Page 70 and 71: skolutveckling utifrån ett lärand
Page 95 and 96: 94 med ansiktet vänt mot europa 6.
Page 97 and 98: 96 med ansiktet vänt mot europa ha
Page 99 and 100: 98 med ansiktet vänt mot europa De
Page 101 and 102:
100 med ansiktet vänt mot europa R
Page 103 and 104:
102 med ansiktet vänt mot europa E
Page 105 and 106:
104 med ansiktet vänt mot europa p
Page 107 and 108:
106 med ansiktet vänt mot europa A
Page 109:
108 med ansiktet vänt mot europa
Page 112 and 113:
ledning, styrning och elevers kunsk
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128:
show all

Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?