Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

More documents

Recommendations

Info

introduktion närmare (Berg, 2003). ”Ett problemområde att hantera i skolutveckling behöver således inte bara vara något bekymmersamt, utan kan mycket väl vara ett område där man inom en skola upplever sig som framgångsrik, och som man genom utvecklingsarbetet strävar att bli ’ännu bättre’ på” (Berg, 2003, s. 19). Skolutveckling är emellertid ett mångtydigt begrepp som kan ges lite olika innehåll och betraktas med hjälp av olika synsätt eller perspektiv (Berg, 2003), inte minst olika perspektiv på organisationer, vilka i sin tur bygger på människosyn, samhällssyn och syn på lärande (Dalin, 1994). Enligt Dalin är skolutveckling djupast sett en fråga om värderingar. ”Vi måste därför leva med att det som av några upplevs som verkligt meningsfullt, av andra betraktas som ointressant” (s. 221). I sin översikt, identifierar Hameyer (2003) tio kännetecken som utmärker rådande trender inom skolutvecklingen i de europeiska länderna. (1) Skolor utvecklas alltmer mot att bli lärmiljöer som uppmuntrar elever och lärare att undersöka nya sätt för lärande, samtidigt som man utvärderar vad som är värt att behålla av de metoder som redan används. (2) Fokus ligger mer och mer på elevernas behov och på hur de på bästa sätt kan ta tillvara sin förmåga att lära. (3) Kontinuerligt stöd, nätverksbyggande, rådgivning och en väl integrerad kompetensutveckling lyfts fram som viktiga förutsättningar för att skolutvecklingsarbetet ska slå väl ut. (4) Ledarskapets betydelse för en bestående förändring framhålls. (5) Frågor kring lednings och styrningssystemen har fått större uppmärksamhet i skolutvecklingsarbetet. (6) Återkoppling och utvärdering har kommit att utgöra en regelbunden del av skolverksamheten. (7) I de allra flesta länderna har skolorna fått större frihet att bestämma över skolplaner och pedagogiska metoder samtidigt som staten fastställer eller beslutar om kvalitetsmått och satsar alltmer på att utveckla system för att övervaka skolorna. (8) I de olika länderna ser man över sina kvalitetsmått på utbildningen. Internationella jämförelser av elevernas resultat och av utbildningens kvalitet ses som en av de viktiga drivkrafterna bakom detta. (9) Skolors misstro till staten ökar som en följd av de ekonomiska nedskärningar som de utsätts för. (10) Korta och begränsade insatser såsom enstaka studiedagar och korta tillfälliga kurser ger inte några varaktiga kvalitativa effekter. I denna bok presenteras olika perspektiv på skolutveckling med ett särskilt (men dock inte uteslutande) fokus på europeisk forskning. I kapitel två ger Mats Ekholm en historisk beskrivning av det framväxande kunskapsfältet om skolutveckling. I kapitel tre redogör Kjell Granström för olika utvecklingsmodeller som kan ligga till grund för arbetet med att utveckla eller förbättra skolor. I nästföljande tre kapitel skildras tre tongivande perspektiv på skolutveckling med ett särskilt fokus på Europa. I kapitel fyra ger Robert Thornberg en forskningsöversikt av den forskning som syftar till att försöka identifiera särdrag som kännetecknar effektiva eller framgångsrika skolor. I kapitel fem bidrar Katina Thelin med en 7
8 med ansiktet vänt mot europa kunskapsöversikt av skolutveckling utifrån ett lärande organisationsperspektiv. I kapitel sex ger Kjell Granström och Mats Ekholm en kunskapsöversikt av skolutveckling med stöd av inspektion. Erfarenheter från England, som har den längsta och mest utvecklade skolinspektionstraditionen, redovisas. Boken avslutas med att HansÅke Scherp i kapitel sju diskuterar skolutveckling mot bakgrund av olika synsätt och perspektiv. Denna bok vänder sig i första hand till skolledare/rektorer och lärare/pedagoger i skolan. Vår förhoppning är att innehållet i boken kan utgöra underlag för kollegiala samtal och reflektioner kring den egna skolverksamheten och kring skolutveckling. Vi hoppas att boken ska kunna inspirera, väcka tankar och idéer och bidra med en del värdefulla kunskaper och insikter om skolutveckling. Referenser Berg, G. (2003). Inledning. I. G. Berg & HÅ Scherp (red.), Skolutvecklingens många ansikten (Forskning i fokus, nr. 15, s. 15–27). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Dalin, P. (1994). Skolutveckling: Teori. Stockholm: Liber. Earley, P. & Weindling, D. (2004). Understanding school leadership. Thousand Oaks: Sage. Hameyer, U. (2003). Skolutveckling i de europeiska länderna. I. G. Berg & HÅ Scherp (red.), Skolutvecklingens många ansikten (Forskning i fokus, nr. 15, s. 235–273). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Hopkins, D. (2005). Introduction: Tensions in and prospects for school improvement. I D. Hopkins (Ed.), The practice and theory of school improvement: International handbook of educational change (s. 1–21). Dordrecht: Springer. Lander, R. & Ekholm, M. (2005). School evaluation and improvement: A Scandinavian view. I D. Hopkins (Ed.), The practice and theory of school improvement: International handbook of educational change (s. 85–100). Dordrecht: Springer. Scherp, HÅ. (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I. G. Berg & HÅ Scherp (red.), Skolutvecklingens många ansikten (Forskning i fokus, nr. 15, s. 29–63). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Page 1 and 2: Med ansiktet vänt mot Europa PersP
Page 3 and 4: © 2011 lärarförbundet, Myndighet
Page 5: med ansiktet vänt mot europa Inneh
Page 11 and 12: 10 med ansiktet vänt mot europa 2.
Page 13 and 14: 12 med ansiktet vänt mot europa L
Page 15 and 16: 14 med ansiktet vänt mot europa un
Page 17 and 18: 16 med ansiktet vänt mot europa ge
Page 19 and 20: 18 med ansiktet vänt mot europa ve
Page 21 and 22: 20 med ansiktet vänt mot europa Ke
Page 23: 22 med ansiktet vänt mot europa
Page 26 and 27: vad är värt att utveckla i skolan
Page 30 and 31: Utveckling genom standardisering va
Page 39 and 40: 4. 38 med ansiktet vänt mot europa
Page 41 and 42: 40 med ansiktet vänt mot europa f
Page 43 and 44: 42 med ansiktet vänt mot europa le
Page 45 and 46: 44 med ansiktet vänt mot europa fr
Page 47 and 48: 46 med ansiktet vänt mot europa 20
Page 49 and 50: 48 med ansiktet vänt mot europa at
Page 51 and 52: 50 med ansiktet vänt mot europa oc
Page 53 and 54: 52 med ansiktet vänt mot europa dr
Page 55 and 56: 54 med ansiktet vänt mot europa va
Page 57 and 58: 56 med ansiktet vänt mot europa at
Page 59 and 60:
58 med ansiktet vänt mot europa f
Page 61 and 62:
60 med ansiktet vänt mot europa Mo
Page 63 and 64:
62 med ansiktet vänt mot europa ju
Page 65 and 66:
64 med ansiktet vänt mot europa Mu
Page 67:
66 med ansiktet vänt mot europa Te
Page 70 and 71:
skolutveckling utifrån ett lärand
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 95 and 96:
94 med ansiktet vänt mot europa 6.
Page 97 and 98:
96 med ansiktet vänt mot europa ha
Page 99 and 100:
98 med ansiktet vänt mot europa De
Page 101 and 102:
100 med ansiktet vänt mot europa R
Page 103 and 104:
102 med ansiktet vänt mot europa E
Page 105 and 106:
104 med ansiktet vänt mot europa p
Page 107 and 108:
106 med ansiktet vänt mot europa A
Page 109:
108 med ansiktet vänt mot europa
Page 112 and 113:
ledning, styrning och elevers kunsk
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128:
show all

Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?