Med ansiktet vänt mot Europa - Lärarförbundet

forskning om effektiva skolor
undervisning som är stimulerande för elever och skapar utmaningar för dem sammanfaller
med ett effektivt lärande. Mortimore et al. (1988) framhåller särskilt betydelsen
av att lärare använder frågor och påståenden som ställer krav på att elever
gör något nytt med den information eller kunskap som de lärt sig (till exempel tilllämpa,
analysera eller göra synteser) och att de uppmuntrar elever att använda sin
kreativa föreställnings- och problemlösningsförmåga. Resultat från andra studier
betonar också värdet av att elever i skolan uppmuntras till att utveckla sådana mer
avancerade former av kognitiva färdigheter.
Positiv uppmärksamhet, uppmuntran och förstärkning
Belöningar och andra former av positiva incitament samt klara och tydliga regler
främjar elevers lärande mer än bestraffningar. Flitigt användande av bestraffningar
skapar spänningar och ett negativt klimat som medför dålig eller motsatt effekt
beträffande elevers närvaro, beteenden och prestationer (dessutom slår det på relationen
lärare–elev och stimulerar elever till att utveckla negativa attityder till
skola, skolarbete och lärare). I effektiva skolor känner sig elever mer uppskattade.
Här är det viktigt att personliga – inte opersonliga – relationer utvecklas mellan
lärare och elever. Att vara auktoritär eller ha en låt gå-inställning är två ineffektiva
diken som skolan som system och skolledare och lärare som aktörer bör undvika
att hamna i.
Forskning visar att effektivt skapande och upprätthållande av ordning och arbetsro
inbegriper en konsekvent tillämpning av rättvisa, klara och begripliga regler,
positiva förstärkningar (positiv bekräftelse, beröm, belöningar etcetera som
resulterar i att elever fortsätter att utföra, eller i ännu högre grad utför, goda eller
önskvärda beteenden) samt en mycket sparsam användning av bestraffning. Positiv
bekräftelse och neutral återkoppling till elever är mer effektivt än att kritisera
elever. Det handlar således om vikten av att lärare och annan skolpersonal främst
uppmärksammar och lägger fokus på sådant som elever lyckas med och gör bra
än att främst uppmärksamma och lägga fokus på sådant som elever misslyckas
med eller gör dåligt, samt att sträva efter att skapa en positiv tillvaro snarare än
en aversiv (det vill säga obehaglig) tillvaro för eleverna på skolan. Papanastasious
(2008) studie om elevers prestationer i matematik visar bland annat att eleverna
i effektiva skolor också gav uttryck för positivare attityder till matematik jämfört
med elever i ineffektiva skolor. Systematiskt arbete med positiv förstärkning har
visat sig vara särskilt gynnsamt för elever med låg socioekonomisk bakgrund.
Fortlöpande bedömning och utvärdering av elevernas framsteg
Flera effektiva skolor kännetecknas av att ha väl etablerade procedurer för att
övervaka och bedöma hela skolans, elevernas och klassernas prestationer och
43