Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4. Undersökningen<br />
Metod<br />
Det arkeologiska källmaterialet vid Sofiedal 11 utgjordes<br />
av två olika kategorier; dels massmaterial i form av stora<br />
mängder keramik, brända ben och skärvsten, dels ovanligare<br />
lämningar som stenartefakter och olika typer av anläggningar.<br />
Dessa två kategorier av material kräver olika<br />
undersökningsstrategier. Genom att kombinera en systematisk<br />
provrutsundersökning med större sammanhängande<br />
yttäckande rutsystem (schakt) samt avbaning och<br />
handrensning menar vi att båda materialkategorierna kan<br />
identifieras och insamlas. Metoden innehöll följande steg:<br />
1. Upprättande av en korsprofil genom lokalen för att noggrant<br />
kartlägga lokalens stratigrafi.<br />
Korsprofilen grävdes med maskin med smal skopa genom<br />
lokalens fyndrika delar. Ett schakt grävdes i N-S riktning<br />
och ett i O-V riktning. En profilvägg i vardera schakt rensades<br />
och dokumenterades.<br />
2. Avbaning av de delar av lokalen som har plöjts och lager med<br />
recenta fynd.<br />
Syftet med avbaningen var att underlätta den fortsatta<br />
provrutsundersökningen.<br />
3. Provrutsundersökning<br />
Provrutsmetodiken har använts och utvecklats vid arkeologiska<br />
slutundersökningar av neolitiska keramikförande<br />
lokaler som Fågelbacken (Apel et al 1995, Lekberg (red)<br />
1995), Skumparberget (Apel et al 1997), Skogsmossen<br />
(Hallgren et al 1997), Bålmyren (Sundström & Darmark<br />
2005), Postboda 1 & 2 (Sundström et al 2006). Samtliga<br />
rutor vattensållades med 4 mm såll. På Sofiedal 11 kom<br />
provrutsundersökningen att bestå av tre provrutsomgångar<br />
som följde på varandra:<br />
(a) Provrutsvep 1. Inledningsvis undersöktes hela ytan<br />
med ¼ m 2 stora provrutor som grävs ungefär var 10:e<br />
m över hela slutundersökningsområdet. Syftet med<br />
denna provrutsomgång är att avgränsa ytor inom lokalen<br />
där vi anser att det är meningsfullt att fortsätta<br />
att undersöka massmaterialens kvalitet och sammansättning.<br />
(b) Provrutsvep 2. Under denna provrutsomgång grävdes<br />
rutor var 5:e m över de ytor som avgränsats under det<br />
inledande provrutsskedet. Syftet med denna provrutsomgång<br />
var att ytterligare avgränsa områden där vi ansåg<br />
det vara befogat att fortsätta handgrävningen.<br />
(c) Yttäckande rutgrävning. Under den sista provrutsomgången<br />
handgrävdes schakt i sammanhängande rutsystem<br />
utifrån specifika frågeställningar.<br />
4. Avbanings undersökning och dokumentation av anläggningar<br />
Detta skedde genom att en grävmaskin skiktvis avlägsnade<br />
lokalens fyndförande lager ner till anläggningsnivå.<br />
Efter avbaningen rensades ytorna noggrant för hand.<br />
Framkomna anläggningar mättes in, undersöktes (snittades<br />
och grävdes ut till hälften) samt dokumenterades<br />
(ritades och/eller fotograferades). Lösfynd tillvaratogs<br />
och mättes in.<br />
Inmätningar utfördes digital med totalstation, fynd och<br />
anläggningar registrerades i Intrasis och behandlades vidare<br />
i GIS-miljö (ArcGIS).<br />
För att dokumentera topografin genomfördes även en<br />
laserscanning över undersökningsområdet i samband<br />
med den särskilda undersökningen.<br />
Prioriteringar<br />
Prioriterade områden var inledningsvis att erhålla ett<br />
representativt fyndmaterial, undersöka anläggningar och<br />
lager (inkl de geologiska förhållandena) samt identifiera<br />
den dåtida strandzonen. Utifrån frågeställningarna gällde<br />
det förstnämnda särskilt keramik- och benmaterialen.<br />
Under fältarbetet kom även förekomsten av stridsyxekeramik<br />
och flintamaterialet i tryckteknik att prioriteras.<br />
I slutfasen av fältarbetet prioriterades undersökningarna<br />
av enskilda lager samt vissa anläggningar, bl a en möjlig<br />
hyddbotten.<br />
Genomförandet<br />
Före några andra ingrepp gjorts på lokalen, laserscannades<br />
området. Efter detta undersöktes hela ytan med 0,5 x<br />
0,5 m 2 stora provrutor som grävdes ungefär var 10:e m över<br />
hela det 2 800 m 2 stora slutundersökningsområdet som<br />
definierats efter förundersökningen. Syftet var som ovan<br />
nämnts att avgränsa ytor inom lokalen där det ansågs som<br />
meningsfullt att fortsätta att undersöka massmaterialens<br />
kvalitet och sammansättning. Tidigt i detta skede konstaterades<br />
det att fynden fortsatte utanför det vid förundersökningen<br />
konstaterade fyndförande området. Detta<br />
gjorde att vi fick ägna längre tid åt svep 1 än planerat.<br />
Som en direkt konsekvens av att svep 1 tog längre tid än<br />
planerat togs efter diskussion beslut om vissa strategiska<br />
ändringar inför svep 2. Myllan, eller andra uppenbart<br />
störda horisonter skottades bort. Det tycktes inte heller<br />
som om att de fynd som framkom i dessa omrörda lager<br />
motiverade den arbetsåtgång som genomsållningen av<br />
dem krävde. Den systematiska sållningen av 15 liter sand<br />
ur varje ruta genom såll med 2 mm maskstorlek som gjordes<br />
under svep 1 utfördes inte heller under svep 2.<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:9 13
Change language