You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6. Fördjupningsstudier<br />
Strandzonsundersökningen<br />
av Kim Darmark<br />
Den neolitiska fasen på Sofiedal 11 har daterats med tre 14 Cdateringar<br />
till perioden 3510–2920 Cal BC (2 sigma). I Gästrikland<br />
är detta en period då regressionstakten är oklar,<br />
men studier av isoleringströsklar i regionen pekar mot att<br />
strandlinjen bör ligga mellan ca 46 och 50 m ö h (Berglund<br />
2005). Denna typ av studier kan med fördel kompletteras<br />
med arkeologiska undersökningar av förmodat kustbundna<br />
lokaler för att uppnå en mer rätt visande bild av strandförskjutningsförloppet,<br />
då geologiska data är behäftade<br />
med specifika källkritiska problem (jfr Risberg et al 2007).<br />
Problem med de arkeologiska lokalerna kan vara dels det<br />
daterade materialets kontextuella relation till den forntida<br />
bosättningen, eventuella reservoareffekter, samt huruvida<br />
bosättningen verkligen legat i direkt anknytning till stranden<br />
(Risberg et al 2007:121). Därav gäller att det är viktigt att<br />
framföra argument för att bosättningen verkligen legat<br />
strandanknutet (Ilves & Darmark manus).<br />
Vid Sofiedal 11 har slutundersökningen genererat tre<br />
typer av data, jämte dateringarna, som kan användas vid<br />
en diskussion om strandens läge i förhållande till den dåtida<br />
bosättningen:<br />
• En detaljerad topografisk modell<br />
• Fyndspridningen<br />
• Fosfatfördelningen från boplatsytan ner mot den tänkta<br />
strandzonen<br />
Topografi<br />
Vid nivån 49 m ö h bildar topografin en udde, omgärdad<br />
av lägre partier i såväl öst som väst. I väster är topografin<br />
68 sau rapport <strong>2010</strong>:9<br />
flack ner mot de lägre delarna, medan topografin i öster<br />
bildar ett markant dropp, från de fyndförande delarna av<br />
lokalen ner mot den relativt fyndtomma åkermarken.<br />
Fyndens fördelning<br />
Fynd av neolitisk karaktär (d v s här keramik) påträffas<br />
före trädelsevis på nivåer mellan 49 och 50 m ö h. Om<br />
fyndmängderna vägs mot den grävda ytan inom de olika<br />
höjdintervallerna så kan den lägre gränsen förflyttas ner<br />
till ca 48,5 m ö h, där det fortfarande påträffas rikligt med<br />
keramik i förhållande till grävd yta. Små mängder keramik<br />
före kommer även på nivåer under denna men är förhållandevis<br />
försumbara, varför 48,5–49 m ö h utifrån fyndspridningen<br />
ses som de lägre höjdnivåer som definierar<br />
lokalen.<br />
Fosfatfördelning<br />
Den fosfatundersökning som genomfördes i det öst-västligt<br />
orienterade långschaktet pekar på svagt förhöjda värden<br />
i proverna 55–59. Dessa prover är tagna längs en<br />
sträcka där topografin kan sägas bilda en terrass, öster om<br />
vilken terrängen sluttar kraftigt. Fosfatförhöjningen tar<br />
vid runt 49,5 m ö h och droppar av vid 49,2 m ö h. Enligt<br />
de modeller som sammanfattas hos Ilves & Darmark (manus),<br />
så kan en dylik fosfatfördelning ses som en signal på<br />
en strandzon med en övre gräns på 49,2 m ö h.<br />
Sammanfattningsvis tycks det alltså som att såväl fynden<br />
som fosfatundersökningen pekar ut höjdintervallet<br />
48,5–49 m ö h som den nivå där strandzonen legat under<br />
bosättningens etablering. Detta faller väl inom det intervall<br />
som Berglund presenterat utifrån geologiskt data och<br />
visar på en etablering i ett topografiskt markerat läge,<br />
längst ute på en vattenomgärdad udde.<br />
Möh Vikt keramik Antal rutor grävda Grävd yta Keramik/m2<br />
52–51,5 0 2 0,5 0,0<br />
51,5–51 0 1 0,25 0,0<br />
51–50,5 34,5 3 0,75 46,0<br />
50,5–50 6053,4 28 7 864,8<br />
50–49,5 7801,6 92 29 269,0<br />
49,5–49 20413,2 85 25,75 792,7<br />
49–48,5 2973,7 16 5,5 540,7<br />
48,5–48 120,9 7 1,75 69,1<br />
48–47,5 30 5 1,25 24,0<br />
47,5–47 0 0 0 0,0<br />
Summa 37427,3 239 71,75<br />
Tabell 27. Fynd av keramik enligt olika höjdintervall.
Change language