Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inledning<br />
Under 2007 undersökte Societas Archaeologica Upsaliensis (<strong>SAU</strong>) en mellanneolitisk lokal i<br />
Sofiedal 11, Valbo sn. i Gästrikland. Undersökningen var föranledd av en etablering av ett nytt<br />
köpcentrum.<br />
Keramik som påträffats på platsen kan dels klassificeras som gropkeramik och dels som<br />
stridsyxekeramik. C14-dateringar från förundersökning har visat att boplatsen varit i bruk<br />
omkring 3300 f. Kr., men med hänsyn till de olika keramiktypernas dateringar förefaller det<br />
troligt att platsen använts vid olika tidsperioder. Gropkeramiken kan f.ö. klassificeras som<br />
Fagervik II, medan stridsyxekeramiken preliminärt tolkats som sen variant av Malmers Typ J.<br />
Gropkeramiken framkom dels på själva boplatsen men flera skärvor påträffades även i<br />
strandkanten. Stridsyxekeramiken framkom i olika lager på boplatsen.<br />
Frågeställningar<br />
På Sofiedal 11 har minst två faser identifierats och dessa representeras av gropkeramik respektive<br />
av stridsyxekeramik. Gropkeramik har normalt ett bergartsmagrat gods och under framför allt<br />
Fagervik III och Fagervik IV förekommer även benmagring. Keramiken på Sofiedal 11 har<br />
preliminärt klassificerats som Fagervik II, vilket är horisont som är något äldre än benmagring,<br />
och därmed kan godsanalysen eventuellt belysa hur gropkeramiken från Sofiedal 11 skall<br />
klassificerats. Ytterligare viktiga frågor till gropkeramiken är de interregionala och regionala<br />
kontakterna. Finns det någon inre indelning av gropkeramiken på Sofiedal 11 och kan exempelvis<br />
godset påvisa att kärl med olika dekorer framställts på olika sätt, etc? Sofiedal 11s keramik<br />
kommer även att jämföras med de lokaler som undersökts i samband med dragningen av den nya<br />
väg E4 genom norra Uppland. Här är framför allt Postboda i Tierps sn. samtida med Sofiedal 11<br />
(Sundström et al 2006).<br />
Stridsyxekeramikens gods är det kärlgods som under hela förhistorien väcker störst förundran.<br />
Från att tidigare ha magrat lerorna med krossad bergart eller ben så uppträder chamottemagring i<br />
stor omfattning över ett betydande område i Skandinavien. Detta fenomen har skapat en mängd<br />
frågor där den främsta har varit hur ett nytt keramikhantverk spridits över ett stort område i<br />
norra Europa under kanske bara en generation. Analyserna av stridsyxekeramiken från Sofiedal<br />
11 syftar bland annat till att utröna om det finns chamotte i godset. Avsaknaden av chamotte kan<br />
vara en kronologisk markör eftersom flera analyser visat att den endast är den tidiga<br />
stridsyxekeramiken som har höga halter av chamotte. Analyserna syftar även till att jämföra<br />
stridsyxekeramiken på Sofiedal 11 med gropkeramiken samt med samtida lokaler från norra<br />
Uppland. Här är det framför allt Djurstugan i Tierps sn. (Ytterberg 2006) som är samtida med<br />
Sofiedal 11.<br />
Material<br />
Sammanlagt har sex skärvor från Sofiedal 11 varit föremål för godsanalys (Tab. I, Fig. 2).<br />
Tunnslip 1, Prov 3; Mynningsskärva. Utifrån dekor, form och gods kan skärvan klassificeras som<br />
gropkeramik med en skärvtjocklek på 11 mm. Det är det tjockväggigaste kärlet som analyserats.<br />
Kärlet är ornerat med korsande linjer och gropar.<br />
Tunnslip 2, Prov 5; Mynningsskärva. Utifrån dekor, form och gods kan skärvan klassificeras som<br />
gropkeramik med en skärvtjocklek på 9 mm. Skärvan är ornerad med yttäckande punkter och<br />
gropar.<br />
5<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:9 161
Change language