Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8. Diskussion – den mellanneoltiska boplatsen Sofiedal 11<br />
I första hand 14 C-dateringarna, keramiktypologin och nivån<br />
över havet visar att platsen nyttjats under perioden<br />
slutet av tidigneolitikum−början av mellanneolitikum (ca<br />
3500–3000 f Kr).<br />
Boplatsen låg under mellanneolitikum på en ö, långt<br />
inne i havsbukten (se fig 86). Ur ett landskapsutnyttjandeperspektiv<br />
bör läget ha varit strategiskt, nära både hav och<br />
fastland.<br />
Utifrån den osteologiska analysen tolkas boplatsen ha<br />
använts under stora delar av året. Detta basera på ett förhållandevis<br />
varierat benmaterial, så som förekomsten av<br />
olika slags säl- och fiskarter, bäver, fågel, hare, hjortdjur,<br />
hund/räv samt troligtvis även ekorre och (vild?)svin.<br />
Den konstruktion som framkom centralt på boplatsytan,<br />
och som tolkas som en hydda, var tämligen stor och<br />
innehöll i flera fall tydliga stolphål. Detta tyder på att hyddan<br />
var rejält byggd och inte enbart var någon enklare<br />
skydd för tillfälligt bruk. Detta tyder också på att boplatsen<br />
nyttjats – åtminstone periodvis – under stora delar av<br />
året. Noterbart var att lerklining saknades, vilket visar att<br />
hyddan inte bestod av lerväggar. Sannolikt var dessa<br />
strandnära hyddor i skärgården klädda med något annat<br />
material, t ex hudar.<br />
Enbart en tydlig härd framkom. Denna påträffades under<br />
kulturlagret A1618, som uppfattades som yngre, nära<br />
kokgropen som 14 C-dateriades till vikingatid. Mycket ty-<br />
Figur 86. Boplatsen Sofiedal 11, med dess läge inne i havsbukten under mellanneolitikum.<br />
der därför på att även härden har en senare datering. Däremot<br />
fanns i vissa områden stora mängder skärvsten, vilket<br />
antyder rester efter utspridda och urlakade härdar och<br />
kokgropar, som möjligen skulle kunna vara äldre, förslagsvis<br />
neolitiska. Den rikliga mängden av skärvsten antyder<br />
också en mera varaktig bosättning på platsen. Frågan<br />
hur ofta och länge man behöver ”bo” på en boplats för<br />
att den ska klassificeras som en åretruntboplats.<br />
Merparten av keramikmaterialet kan klassificeras som<br />
äldre gropkeramik. Ur ett funktionellt perspektiv kan man<br />
framför allt diskutera dess form, men även val av råmaterial,<br />
teknik och storlek. I denna begränsade studie vill särskilt<br />
lyfta fram den stora andelen kärl med förtjockad<br />
mynningsläpp. I vissa fall kan mynningsläppen, eller närmare<br />
bestämt mynningsranden, vara förtjockad inåt eller<br />
utåt. I Sofiedalsmaterialet uppvisade dock flertalet av kärlen<br />
en mynningläppsform som var förtjockad både inåt<br />
och utåt. Finns det en funktionell förklaring till detta? Har<br />
t ex mynningsranden inåt en skvalpkantsfunktion? (Vilket<br />
kan vara fallet inom den kamkeramiska traditionen se<br />
Edgren 1992).<br />
Förekomsten av tydlig stridsyxekeramik aktualiserar<br />
frågan kring denna kulturs nordgräns, och keramikstilar<br />
under mellanneolitikum B och senneolitikum i södra<br />
Norrlands kusttrakter och i Uppland (jfr Larsson 2009).<br />
Detsamma gäller även förekomsten av den trattbägarlik-<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:9 85
Change language