Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
(något som styrktes av att den rödfärgade sanden<br />
innehöll stora mängder keramik). Intresset för en sådan<br />
studie var svalt, bl a eftersom en sådan analys så<br />
vitt vi vet är oprövad och att den sannolikt skulle innebära<br />
tidskrävande mikroskopiska studier, och vi beslöt<br />
därmed att inte gå vidare med den.<br />
(5) Anläggningsgrävningen. Eftersom en stor andel av<br />
fälttiden ägnats till att gräva provrutor beslutades att<br />
endast mindre delar av eventuella anläggningar skulle<br />
undersökas så att anläggningar med recent innehåll så<br />
snabbt som möjligt avförs.<br />
(6) Vikten av att ta jordprover i gropar och härdar under<br />
avbaningen (framförallt för att tillvarata fiskben vid<br />
flotering)<br />
(7) Recenta lämningar (från historisk tid på åsmassorna<br />
och från äldre järnålder i åkermarken). Länsstyrelsen<br />
beslöt på plats att vi inte skulle lägga ner mer energi på<br />
dessa lämningar utan istället prioritera platsens stenålderslämningar.<br />
I övrig påpekades att det var viktigt att vi i ett tidigt skede<br />
av avbaningen upprättade en strategi för anläggningsgrävning<br />
som både var tids- och resurssnål och samtidigt<br />
gav oss den information som vi behövde.<br />
Yttäckande rutgrävning<br />
Som ett sista led i rutgrävningen beslöt vi oss, som ovan<br />
nämnts, för att handgräva större schakt där vi efter intern<br />
diskussion och fältseminariet ansåg vara intressant att ta<br />
tillvara ett större fyndmaterial. Sammanlagt beslöts det att<br />
sju handgrävda schakt skulle tas upp. Följande teman valde<br />
vi att följa upp efter de två inledande rutsvepen: samla<br />
in större mängd välbevarad keramik (schakt A & B), insamling<br />
av flintmaterial i mikrospånteknologi (?) (schakt<br />
B), tillvarata keramik av STY-karaktär (schakt C), tillvarata<br />
sandstensavslag (schakt D), tillvarata ett större benmaterial<br />
(schakt E), undersöka eventuell huslämning (schakt F)<br />
samt undersöka eventuell hyddbotten (schakt G). Schakten<br />
undersöktes alltså med olika syften och med något<br />
varierad metodik (se bilaga 1).<br />
Avbaning<br />
Avbaningsfasen inleddes i och med att vi fått en bild av<br />
fyndens spridning över den undersökta ytan, samt att den<br />
yttäckande rutgrävningen inletts. Avbaning påbörjades i<br />
åkern öster om det huvudsakliga boplatsområdet. Under<br />
plöjan var det fortsättningsvis sand. Fyndansamlingen<br />
tycktes inte fortsätta ut i åkern. Någon enstaka keramikbit<br />
påträffas, liksom ett mindre antal anläggningar samt vaga<br />
mörkfärgningar.<br />
Avbaningen i övrigt genomfördes i två steg. I ett första<br />
steg schaktades ner till den initiala anläggningsnivån över<br />
hela ytan. Avbaningen försvårades något av en koncentration<br />
av stubbar centralt på ytan. Sandtaget i nordväst tycktes<br />
dock inte ha förstört så stor del av ytan som vi befarade<br />
inledningsvis. Denna inledande avbaning resulterat i att<br />
slutundersökningsområdet kunde indelas i tre zoner. Den<br />
första zonen bestod av området kring lager A 1618. Den<br />
andra zonen bestod av området kring den historiska<br />
torpgrunden. Här frilades det röda fyndförande lager som<br />
framträdde redan vid grävningen av korsprofilen. Avbaningen<br />
visar att lagret inte ytmässigt sammanfaller vare sig<br />
med spisrösets-, eller för den delen, syllstensgrundens utbredning.<br />
Den tredje zonen bestod av ett 30–40 meter och<br />
ca 4–5 m brett, rödfärgat sandstråk som ligger i nordsydlig<br />
riktning omedelbart ovanför åkerhaket. Lagret innehöll<br />
stora mängder keramik, brända ben och skärvsten och<br />
schakt B var beläget mitt i dess centrala delar vilket innebar<br />
att det även, åtminstone ställvis, innehöll bearbetad<br />
flinta. Identifierade anläggningar och lager undersöktes.<br />
Steg två av avbaningsfasen innebar att vi djupschaktade<br />
över de delar av boplatsområdet där vi misstänkte att anläggningar<br />
som inte var synliga i ytan kunde upptäckas, t<br />
ex gravar, nedgrävningar och kokgropar.<br />
Utåtriktad verksamhet<br />
Under fyra dagar i slutet av maj fick gymnasieelever från<br />
Vasaskolan delta i undersökningen och gräva i anslutning<br />
till de sentida lämningarna. Vasaskolans gymnasium i<br />
Gävle har ett humanistiskt program, i vilket de bl a läser<br />
om arkeologi. Även grundskoleelever besökte och visades<br />
undersökningen. Grävningen uppmärksammades också i<br />
pressen (Gefle Dagblad 8/5 2007).<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:9 27
Change language