2010:9 - SAU

More documents

Recommendations

Info

Stridsyxekeramik 1565095 1565110 1565125 Figur 80. Spridningskarta över stridsyxekeramik och senneolitisk keramik. Figur 81. Foto över skärva från Hedningahällan. Foto Åsa Larsson. 0 2,5 5 10 15 Meter 6724235 6724250 sau rapport <strong>2010</strong>:9 77
intressant att den enda tillförda magring som noterades i skärvan bestod av en liten mängd chamotte, d v s bränd lera/keramik. Denna typ av magring är närmast helt förbehållen just stridsyxekeramiken under neolitikum, även om det blir allt ovanligare i slutet av mellanneolitikum B. Chamottemagring förekommer även i en del kärl från yngre bronsåldern, men det rör sig i första hand om fint behandlade gravkärl i landskapen söder om Mälardalen (Eriksson 2009:101). Det troligaste är alltså att dessa skärvor ska sättas i relation till den ovan nämnda stridsyxekeramiken, genom sitt val av lera, magring och tillverkningsteknik. Däremot framstår de som avvikande genom avsaknaden av fin ytbehandling och bukdekor. Det ska också påpekas att de stridsyxeskärvor från Sofiedal 11 som slipats inte innehöll chamotte, men det är ganska vanligt hos sen stridsyxekeramik (Larsson 2009:232ff). Möjlig senneolitisk keramik Under senneolitikum verkar keramikhantverket förlora en hel del av sin sociala och kulturella betydelse i södra Sverige. På boplatser hittas inte längre rikliga mängder keramik som inom den gropkeramiska kulturen, eller fint behandlade kärl som inom stridsyxekulturen. Inte heller i gravarna förekommer kärl som gåvor annat än i undantagsfall och de som påträffas är påfallande grova, slarviga och anonyma jämfört med tidigare perioder (Lindahl et al 2002). Generellt sett verkar den senneolitiska keramiken bestå av rakväggiga kärl med flat, ibland rundad, botten dekorerade med tvärsnodd och s.k. taggtrådsdekor. Under SN I förefaller dock en hel del av föregående perioders kärl- och dekortyper leva kvar i viss utsträckning, om än i mindre typiska former: se t ex Torslunda, Djurstugan, Apalle, och Vrå i Uppland (Segerberg 1995; Göthberg et al 2002; Ullén 2003; Ytterberg 2005). Fem skärvor (F698, 699, 700, 716) har rödaktigt gods med mycket riklig finkornig magring (sand?) och grov, helt obehandlad (alternativt vittrad) yta. En av skärvorna är mycket tjockväggig och inkomplett förbränd och kommer troligen från området nära botten. En är en mynningsskärva med platt, något inåtlutande mynning. Den är dekorerad med horisontella rader av något som antingen är stämpel- eller snörintryck. Det är fullt troligt att skärvorna tillhör ett och samma kärl. Fem skärvor uppvisade en typ av gles tvärsnoddsdekor, kärlform och/eller gods som överensstämmer med senneolitisk keramik. I ett fall (F749) rör det sig om en mycket tjockväggig rundad botten (15 mm) med en liten ståplatta. Godset har riklig magring och ytan är obehandlad eller möjligen delvis vittrad. Det syns dock oregelbundet koncentriska ringar av tvärsnoddsdekor över nästan hela ytan. Detta skulle kunna passa in i stridsyxekulturens tradition, främst J-kärlen som ibland är större förvaringskärl. Dessa förekommer dock även i SN I och skillnaden mellan dem och ”typiska” senneolitiska kärl är närmast aka- 78 sau rapport <strong>2010</strong>:9 demisk. Tre skärvor med ljusbrunt gods har fin ytbehandling och tunn, gles tvärsnodd (F703, 750). En av dessa är en mynningsskärva som dessutom har gropornering och där den platta mynningen är dekorerad med någon typ av snörstämpel. En annan liten skärva (F767) med enbart gropornering har liknande typ av mynningsform, dock dekorerad med stämpelintryck. Ytterligare en mynningsskärva är dekorerad med gles horisontell kamstämpel och gropintryck. Samtliga dessa har ganska riklig grovkorning magring och gropintrycken är koniska och relativt små. Det är svårt att säkert fastställa, men de tolkas som tillhörande en keramiktradition från sent mellanneolitikum eller tidigt senneolitikum. STY: Typisk STY Brun, brungul. Tunnväggig, tummad. Sparsamt med magring, finkornig, rel fin yta. Mynning: rundsmal Dekor: tandstämpel, snörstämpel, pinnintryck, stämpelintryck F712, 757, 758, 761, 764, 765, 790*, 792**, 795 Atypisk STY Atypisk STY F731, 732, 733, 753(?), 754, 755, 756, 759, 760, 762, 763, 766, 768, 789 Mynning: STY-liknande mynningar (rundade utåtvikta, tunna), vanl dekorerade. Form: Skålformade kärl. Dekor: Glest snöre/stämpelintryck, vertikal nagel/stämpel, pinnintryck – ej typisk STY. Gods: Fin/mellanfin magring, behandlad och obehandlad yta Tunnväggig keramik: Grov, sträv, sandig yta. Riklig finkornig magring. Rel tunnväggig. Brun (gulaktig eller rödaktig). Visar inga spår av rullningsteknik, skärvorna är fyr- eller mångkantiga. Tumning? Dekor: Ingen F685, 686,687, 688, 689, 690, 691, 692, 693, 695 (botten?), 701, 736, 737, 738, 739, 740, 742, 743, 744, 745, 746 SN keramik? Några tjockare skärvor har möjligen N-brott Dekor: Nästan ingen. En typ av lutande tväsnodd/snörstämpel Mynning: Platt, inåtlutande F698, 699, 700, 716 Brunröd, ibl mörk int, mellanstor/grovkornig magring, ganska riklig, rel fin alt obeh yta Dekor: gles kamstämpel, glest fint snöre, nagel, pinn/gropintryck Mynning: smal, rundad, dekorerad – liknar STY F703, 711, 713, 749, 750, 767 – Gropintryck, smal platt/rundad mynning (dek), gles tvärsnodd/kamstämpel Tabell 29. Stridsyxekeramik och senneolitisk keramik. Flintan i schakt B av Michel Guinard Inom ett ca 2 x 2 meter stort område påträffades 496 flintor med en sammanlagd vikt av 40,3 gram, till stor del mikrospånliknande, en stor mängd små retuschavslag samt enstaka kärnuppfriskningsavslag. Ca 61 % var brända.
Page 2 and 3:
Sofiedal 11 En mellanneolitisk bopl
Page 4 and 5:
Innehåll Sammanfattning 4 1. Inled
Page 6 and 7:
1. Inledning Societas Archaeologica
Page 8 and 9:
Figur 3. Undersökningsområdet fö
Page 10 and 11:
Figur 11. Stenålderslokaler i när
Page 12 and 13:
Rutor förundersökning Fyndspridni
Page 14 and 15:
4. Undersökningen Metod Det arkeol
Page 16 and 17:
kom 223 rutor om 0,5 x 0,5 m 2 att
Page 18 and 19:
Antal Vikt (g) /kvm** Ben 481 60 8
Page 20 and 21:
844 471 203 202 410 213 850 843 842
Page 22 and 23:
Rutor i svep 1 2 844 471 213 850 84
Page 24 and 25:
Figur 23. Vy över sänkan i västr
Page 26 and 27:
Figur 26. Profilritningar av det no
Page 28 and 29: (något som styrktes av att den rö
Page 30 and 31: 0 5 10 20Meter 1565080 1565100 1565
Page 32 and 33: KERAMIK ANL Vikt (g) 0,7- 100 100,1
Page 34 and 35: element, följt av olika slags kam-
Page 36 and 37: sau rapport 2010:9 35
Page 38 and 39: Trattbägarliknande keramik 1565095
Page 40 and 41: ipolär 10 bipolär? 3 pf 11 tryck
Page 42 and 43: SKIFFER Antal 1 2 - 4 0 5 10 20Mete
Page 44 and 45: Figur 42. Foto, slipsten (F1490). F
Page 46 and 47: (99 %) och mycket fragmenterade ben
Page 48 and 49: BEN ANL Antal 1- 100 BEN RUTA Antal
Page 50 and 51: Anläggningar Stolphål Grop Härd
Page 52 and 53: Anläggningar påträffades främst
Page 54 and 55: Figur 53. A3806, stolphål med sten
Page 56 and 57: Figur 57. A4070 och A4094 i profil,
Page 58 and 59: mindre koncentration av skärvsten
Page 60 and 61: Figur 64. Plan över A1618 med spri
Page 62 and 63: Ruta X Y Grävd volym (m3) Skärvst
Page 64 and 65: Naturvetenskapliga analyser Fosfatk
Page 66 and 67: av ett fall, där fosfathalten abru
Page 68 and 69: Lipid- och tunnslipsanalyserna Lipi
Page 70 and 71: Keramik g/m2 1000,0 900,0 800,0 700
Page 72 and 73: “Under myllagret kommer ett mörk
Page 74 and 75: större än 4 cm. Fanns fler skärv
Page 76 and 77: av J-kärlet gav endast låga halte
Page 80 and 81: Dessutom tillvaratogs 3 st kärnor
Page 82 and 83: Figur 83. De påträffade kärnorna
Page 84 and 85: Lokal Säl 100% 80% 60% 40% 20% 0%
Page 86 and 87: 8. Diskussion - den mellanneoltiska
Page 88 and 89: Referenser Almgren, O. 1912. Några
Page 90 and 91: Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivning
Page 92 and 93: Bilaga 2 Rutnr Storlek (m) X-koord
Page 94 and 95: Rutnr Storlek (m) X-koord Y-koord Z
Page 96 and 97: Anl nr Anl typ L (m) Br (m) Dj (m)
Page 98 and 99: Anl nr Anl typ L (m) Br (m) Dj (m)
Page 100 and 101: Bilaga 4 Fnr Material Sakord Antal
Page 102 and 103: Fnr Material Sakord Antal Vikt (g)
Page 128 and 129:
Fnr Material Sakord Antal Vikt (g)
Page 130 and 131:
Bilaga 5a Fnr Grupp Art Benområde
Page 132 and 133:
Fnr Grupp Art Benområde Benslag An
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Fnr Vikt L mm Tj Mynningslä Kärlv
Page 158 and 159:
Fnr Vikt L mm Tj Mynningslä Kärlv
Page 160 and 161:
Bilaga 7 Torbjörn Brorsson Godsana
Page 162 and 163:
Inledning Under 2007 undersökte So
Page 164 and 165:
Figur 1. De analyserade skärvorna
Page 166 and 167:
Slip 3 Slip 4 Slip 5 Slip 6 Figur 2
Page 168 and 169:
Sundström, L., Darmark, K. & Stenb
Page 170 and 171:
Tunnslip av keramik Område: Sofied
Page 172 and 173:
Bilaga 8 Uppdragsrapport nr 84 Anal
Page 174 and 175:
Samtliga föreningar som behandlas
Page 176 and 177:
Resultat Resultatet av varje prov v
Page 178 and 179:
eleased by solvent extraction, alka
Page 180 and 181:
Figur1a. Diagram över de mätta pl
Page 182 and 183:
egelbunden kärnfrontpreparering l
Page 184 and 185:
Figur 6. Slitspår på redskapet Va
Page 186 and 187:
VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapp
show all

2010:9 - SAU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?