2010:9 - SAU

Den mineralogiska betsämningen som utförts visar på ett förhållandevis homogent material, med
en mindre variation av mineraler. Det är huvudsakligen mineral som förekommer i granitiska
bergarter och det är troligt att allt material har ett lokalt ursprung. Frågan är bara hur stort detta
område är, och det kan vara ett område som sträcker sig mer är än 10 km från Sofiedal 11.
Gropkeramiken från Sofiedal 11 har flera likheter med den analyserade gropkeramiken från
lokalerna som undersöktes i samband med dragningen av den nya E4:an i Uppland. Det är
framför allt förekomsten av keramik som framställts av sorterade finleror. På Postboda 2, som är
samtida med Sofiedal 11, hade man använt både täta och siltiga finleror till keramiken (Brorsson
2006a, Fig. 228). Detta är ett likartat resultat som Sofiedal 11s gropkeramik. Stridsyxekeramiken
från Sofiedal 11 har också flera likheter med vad som sannolikt är samtida keramik från
Djurstugan. Djurstugans keramik hade framställts av sorterade finleror som magrats med krossad
granit, och någon chamotte har inte observerats (Brorsson 2006b, Tab. 16).
Det som det mest anmärkningsvärda med analysen är den stora variation som Sofiedal 11
uppvisar. Samtliga åtta neolitiska lokaler som undersöktes i samband med dragningen av den nya
väg E4 uppvisade däremot på homogena material (Brorsson et al 2007), och i detta avseende
avviker Sofiedal 11. Platser med varierat material tolkas normalt utifrån tre olika hypoteser.
Antingen finns flera tidshorisonter representerade i det analyserade materialet eller så kommer
keramiken från olika platser eller så har kärlen haft olika funktion som krävt olika typer av gods.
Analysresultatet visade att det finns en variation inom varje period och det är därmed mera troligt
att keramiken framställts för att svara på en funktion eller så kommer kärlen från olika platser.
Utifrån de resultat som finns tillgängliga idag så har inte godset under neolitikum i östra
Mellansverige varit kopplat till funktion och därmed kan även denna hypotes avfärdas (Brorsson
et al 2007). Därmed återstår tolkningen att Sofiedal 11 besöktes av olika grupper under kortare
perioder. Att gå så långt som att kalla Sofiedal 11 för en samlingsplats kan inte bestämmas utifrån
en keramikanalys av sex skärvor, men analysen påvisar ändå detta.
Endast en skärva av de minst tre analyserade stridsyxeskärvorna innehåller chamotte. Detta kan
betyda att stridsyxekeramiken på Sofiedal 11 tillhör den yngre perioden. Tidigare undersökningar
av J-keramik i Skandinavien har visat att denna stridsyxekeramik oftast inte innehåller chamotte
(Hulthén 1986, s. 142). Därmed passar stridsyxekeramiken på Sofiedal 11 in i en större
Skandinavisk kontext.
Litteratur
Brorsson, T. 2006a. Analys av keramik från Postboda, Tieprs. Uppland. I: Sundström, L.,
Darmark, K. & Stenbäck, N. 2006. Postboda 2 och 1. Säsongsboplatser med gropkeramik
från övergången mellan tidigneolitikum-mellanneolitikum i norra Uppland. SAU Skrifter 10.
Uppsala
Brorsson, T. 2006b. Teknologisk analys av keramiken från Djurstugan. I: Ytterberg, N. 2006.
Djurstugan Upplands första bönder? Väg E4, Uppsala-Mehedeby. Riksantikvarieämbetet UV GAL, Rapport
2005:8. Uppsala
Brorsson, T., Isaksson, S. & Stenbäck, N. 2007. Stil, gods och kärlanvändning. I: Stenbäck, N.
(red.). Stenåldern i Uppland. Uppdragsarkeologi och eftertanke. Arkeologi E4 Uppland – studier.
Uppsala, s. 409-440.
Hulthén, B. 1986. Några tankar kring ”tidig” respektive ”sen” stridsyxekeramik I: Adamsen, C. &
Ebbesen, K. (red.). Stridsøksetid i Sydskandinavien. Arkeologiska skrifter 1. Köpenhamn, s. 138-145.
166 sau rapport 2010:9
10