Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5. Resultat<br />
Fynd<br />
Tabell 4 sammanfattar den tillvaratagna och registrerade<br />
mängden fynd (antal/fyndposter/vikt) från den särskilda<br />
undersökningen vid RAÄ 478 Sofiedal 11. Både i antal och<br />
i vikt utgjorde keramiken den största fyndkategorin.<br />
Material Antal Fyndposter Vikt (g)<br />
Bergart 10 10 2682,2<br />
Bränd lera 44 9 73,7<br />
Bränt ben 12322 423 1345,89<br />
Flinta 524 68 88<br />
Grönsten 3 3 2418,5<br />
Jaspis 2 2 7,6<br />
Keramik 36891 797 41382,2<br />
Kvarts 113 82 179,5<br />
Kvartsit 52 31 841,8<br />
Obränt ben 25 12 15,29<br />
Porfyr 2 2 0,5<br />
Sandsten 48 34 36709,6<br />
Skiffer 22 17 345,8<br />
Slagg 5 5 4,4<br />
Äggskal 4 3 0,12<br />
Tabell 4. Mängden registrerade fynd från RAÄ 478 Sofiedal 11.<br />
Keramik<br />
Keramikmaterialet från förundersökningen uppgick till<br />
ca 7,2 kg. Materialet karaktäriserades som gropkeramik av<br />
fast godstyp; magrad med krossad bergart och sand<br />
(Björck 2004). Keramiken kan typologiskt klassificeras till<br />
äldre gropkeramik (delstilen Fagervik II − jfr Bagge 1951).<br />
Från den särskilda undersökningen tillvaratogs och registrerades<br />
sammanlagt 41 382,2 gram keramik (36 891 bitar)<br />
systematiskt i rutor och i anläggningar. Utöver dessa<br />
ca 41 kg keramik, insamlades ytterligare ca 5 kg keramik<br />
mera osystematiskt i korsprofilen som lösfynd i samband<br />
med avbaningsfasen. Syftet med den sistnämnda insamlingen<br />
var att hitta särskilda skärvor, exempelvis stridsyxekeramik<br />
eller mynningsskärvor lämpliga för lipidanalys.<br />
Fynden granskades och de särskilda skärvorna (16 stycken)<br />
tillvaratogs och registrerades, medan övriga gallrades.<br />
Keramik registreringen gjordes av Fredrik Hallgren, Niklas<br />
Stenbäck och Erik Sanzén.<br />
Av den tillvaratagna och registrerade keramiken framkom<br />
37 427,3 gram (34 199 bitar) i rutor, 3 749, 4 gram (2 676<br />
bitar) i anläggningar och 205,5 gram (16 bitar) som lösfynd.<br />
28 sau rapport <strong>2010</strong>:9<br />
Provrutorna och schakten<br />
Både förundersökningen och provrutsundersökningen<br />
(svep 1 och 2) visade på att störst mängd keramik fanns<br />
inom det sandiga området i norra delen av undersökningsområdet,<br />
särskilt inom det område som benämns för<br />
östra ytan, d v s i den delen som förmodades vara den dåtida<br />
strandzonen. I tabell 5 redovisas mängden keramik<br />
från svep 1 och 2 samt schakten. Som framgår av tabellen<br />
var det särskilt schakt B i den östra ytan som innehöll stora<br />
mängder keramik.<br />
Keramik<br />
antal<br />
Keramik<br />
vikt (g) m 2<br />
Vikt (g) /<br />
m 2<br />
Svep 1 2542 1932 11,75 164,4<br />
Svep 2 5273 4130,9 10,25 403<br />
Schakt A 3328 2902,4 4 725,6<br />
Schakt B 14144 17017,6 9,5 1791,3<br />
Schakt C 3682 3607,3 4 901,8<br />
Schakt D 967 1274,9 3,5 364,3<br />
Schakt E 145 71,4 2,25 31,7<br />
Schakt F 1148 1444,7 10 144,5<br />
Schakt G 493 1514,4 9 168,3<br />
Tabell 5. Keramiken (antal och vikt) i provrutsvepen och i schakten.<br />
Fragmenteringsgrad<br />
Keramikbitarnas medelvikt i det totala registrerade materialet<br />
var 1,12 gram per keramikbit.<br />
I rutorna var medelvikten 1,09 gram per keramikbit och i<br />
anläggningarna 1,4 gram per keramikbit, d v s fragmenteringsgraden<br />
var något lägre i anläggningarna. Detta förklaras<br />
troligtvis av att materialet varit mera skyddat från<br />
postdepositionella effekter i anläggningarna, exempelvis<br />
trampeffekter. Av schakten uppvisade schakt G klart lägst<br />
fragmenteringsgrad med en medelvikt på 3 gram per<br />
keramik bit. Förmodligen beror detta på att det historiska<br />
torpet och torpgrunden legat över schakt G och därmed<br />
skyddat keramikmaterialet från ytterligare fragmentering.<br />
Keramikbitar som uppvisade minst 2 cm 2 stor utsida alternativt<br />
1 cm 2 ut- och insida registrerades som ornerade<br />
eller oornerade skärvor, resten som fragment (jfr Hulthén<br />
1974:29). Totalt registrerades 2 481 (16 423,1 g) skärvor och<br />
34 406 (24 943 g) fragment. Medelvikten per skärva i det<br />
totala materialet var 6,62 gram, och per fragment 0,72<br />
gram. Viktmässigt utgjorde skärvorna ca 40 % av det totala<br />
materialet skärvor/fragment.<br />
Fyra keramikbitar (16,1 g) har registrerats som övrigt.<br />
Dessa bitar kan vara överbliven bränd lera med magring
Change language