16.09.2013 Views

2010:9 - SAU

2010:9 - SAU

2010:9 - SAU

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Det är viktigt att påpeka att det faktum att det framstod<br />

som svårt för oss att betrakta flintamaterialet från schakt<br />

B som förhistoriskt till stor del bygger på vår förståelse av<br />

vissa stenteknologiska element som en del av ett kulturellt<br />

sammanhang. När detta blir motsagt försöker vi hitta<br />

alternativa förklaringar. Med detta vill jag bara peka mot<br />

att vår tolkning bara är en av flera.<br />

Emellertid är det så att det i torpmiljöer under 17–<br />

1800-talet funnits kunskap om stenbearbetning med<br />

tryckteknik som kan förväxlas med förhistorisk, vilket<br />

möjligen är förvånande men inte osannolikt.<br />

Faunaekonomi och bosättning<br />

Av Ylva Bäckström<br />

Enligt undersökningsplanen ska även följande osteologiska<br />

frågeställningar behandlas: platsens faunaekonomi<br />

och platsens användningstid.<br />

Frågeställningarna enligt undersökningsplanen ska<br />

försöka besvaras med komplement av den analys som<br />

Carina Olson gjorde av benmaterialet från förundersökningen.<br />

Tillkommande arter från denna undersökning är:<br />

andfågel, grönlandssäl, ev svin, simpa och torskfisk (Olson<br />

2004:10). Vid bedömningen av vid vilken tid på året som<br />

bosättningen kan ha utnyttjats har de föreslagna tidpunkterna<br />

för jakt, slakt, insamling och skörd i ”Arkeologi E4<br />

Uppland – studier, volym 1” använts (Bäckström 2007:171,<br />

tab 31).<br />

De dominerande arterna i faunaekonomin är fisk och<br />

säl (vikare och grönlandssäl) (tab 31). Fisket påvisar både<br />

insjö- och Östersjöfiske, vilket utifrån de påträffade arterna<br />

kan förläggas till perioden februari-juni. Jakt på vikare<br />

har framför allt skett under vårvintern (mars-april).<br />

Grönlandssälen har även jagats under sommar och höst<br />

(juni-okt).<br />

Jakten på sjöfågel bör framför allt ha skett under vår och<br />

höst. De funna fragmenten av äggskal i materialet kan indikera<br />

insamling av fågelägg, vilket i så fall skett under vår<br />

och sommar (april-juni). Jakten på bäver har förslagsvis<br />

skett under höst och tidig vinter, oktober-november. På<br />

den undersökta lokalen fanns även hasselnötter, vilka<br />

samlats in under hösten (sept-okt). Materialet innehåller<br />

även ett benfragment från slidhornsdjur eller hjortdjur,<br />

fragment av horn (hjortdjur), ben från sannolikt svin och<br />

ekorre, samt från hare och hunddjur (räv eller hund). Inga<br />

människoben har påträffats i materialet<br />

Liksom de närliggande mellanneolitiska lokalerna Fräkenrönningen<br />

och Södra Mårtsbo kan Sofiedal 11 utifrån<br />

de funna djurarternas etologi och etnografi tolkas i stort<br />

som en året-runt bosättning. Även lokalerna Fräkenrönningen<br />

och Södra Mårtsbo domineras av fisk och säl (tab<br />

32, fig 85).<br />

82 sau rapport <strong>2010</strong>:9<br />

Klass/art Antal fragm. Vikt (g) Status<br />

Däggdjur 2 314 330,7<br />

Säl 312 145,18<br />

Oident. säl 302 126,38 B<br />

Vikare 4 10 B<br />

Vikare? 3 4,8 B<br />

Grönlandssäl? 3 4 B<br />

Säl? 37 10,3 B<br />

Bäver 10 3,36 B<br />

Skogshare 1 0,12 B<br />

Ekorre? 1 0,05 B<br />

Hunddjur (räv, hund) 1 0,3 B<br />

Hjortdjur 5 1,4 B<br />

Slidhornsdjur/hjortdjur 1 1,4 O<br />

Oidentifierat däggdjur 1 946 168,59<br />

Oidentifierat däggdjur 1 934 164,29 B<br />

Oidentifierat däggdjur 12 4,3 O<br />

Fisk 1 137 24,01 B<br />

Strömming 5 0,04 B<br />

Karpfiskart 21 0,62 B<br />

Sik-/Laxfiskart 3 0,08 B<br />

Abborre 25 1,35 B<br />

Gädda 60 2,58 B<br />

Oident. fiskart 1 023 19,34 B<br />

Fågel 5 0,3 B<br />

Oidentifierad art 252 8,87 B<br />

Äggskal 4 0,12<br />

Summa 3 712 364<br />

Tabell 31. Artsammansättning.<br />

Bland de mellanneolitiska materialen i figurerna finns två<br />

som skiljer ut sig från de andra ifråga om artdominans.<br />

Det ena är Postboda 1, där benmaterialet domineras av<br />

landlevande större däggdjur (i detta fall älg). Det andra är<br />

Vadbron II, där tamboskap dominerar i hög grad (främst<br />

får och/eller get). I övriga material finns en dominans av<br />

säl i Brännpussen, Sotmyra, och i Fräkenrönningen, och<br />

av fisk i Äs och Korsnäs, samt en jämn fördelning av fisk<br />

och säl i Södra Mårtsbo.<br />

Ser man till artfördelningen bör några lokaler kunna<br />

uppfattas som långvariga och troligen bebodda året runt.<br />

På Korsnäs och Äs-boplatsen blir den minsta längden på säsong<br />

10 månader och i Sofiedal 11, Fräkenrönningen och<br />

Södra Mårtsbo 9 månader. Resterande lokalers aktiviteter<br />

sträcker sig mellan 3–6 månader. Om man räknar ut en<br />

genomsnittlig ”bosättningslängd” förefaller de mellanneolitiska<br />

boplatserna ha varit bebodda 7 månader.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!