Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
handlingsschema. De material som påträffas här är till stor<br />
del utförda i råmaterial som kan betecknas som exotiska,<br />
inte lokalt förekommande. Detta innebär att de olika stegen<br />
i produktionen utförts på olika platser, olika långt<br />
från råvarukällan. T ex betyder detta att steg 1 och 2 utförs<br />
nära råvarukällan medan steg 3 och 4 utförs upprepade<br />
gånger på platser allt längre bort. Detta får konsekvensen<br />
att, som fallet är vid Stormossen (se nedan), ett femte steg<br />
i produktionen kan läggas till:<br />
5:a Slutgiltig, ofta bipolär, tillslagning av kärnan i syfte att<br />
ta tillvara materialet full ut (se även steg 2).<br />
alt.<br />
5:b Kassering av avslutad kärna.<br />
5:a sker följaktligen längst bort från råmaterialkällan i material<br />
som kan betecknas som exotiska. Detta beskriver i<br />
princip endast kärnans livscykel men inom ett område<br />
som Mellansverige får det konsekvensen att denna chaine<br />
operatoir kan vara utspritt över ett område som i princip<br />
kan motsvara en sträcka på 25–30 mil. 5:b motsvarar hanterandet<br />
av kärnor i lokala råmaterial.<br />
Samtliga steg kan man notera hos materialet från Sofiedal<br />
11 med undantag av de senare.<br />
Detta i sig är atypiskt för mirkrospåntillverkning i Mellansverige<br />
som snarare kännetecknas av små mängder<br />
fynd från begränsade delar av tillverkningen.<br />
Som ett alternativ till detta kan man tänka sig att materialet<br />
kommer från:<br />
Chaine operatoir för tillverkning av t ex bössflinta (icke industriell<br />
tillverkning) alt annan produktion kan i detta fall<br />
består av:<br />
• Anskaffning av råmaterial (förhistorisk flinta eller<br />
strandflinta)<br />
• Produktion. Plattformsavslag vid preparering av råämne<br />
– rester av slutlig tillformning (i detta fall små tryckta<br />
avslag för att skapa en skarp kant samt form på en<br />
front).<br />
• Kassering av misslyckade (och möjligen använda?) ämnen.<br />
Målet för tillverkningen är i detta fall inte mikrospånen<br />
utan kärnan (t ex bössflinta el dyl.).<br />
Tryckteknik finns beskriven i åtminstone en historisk<br />
kontext i Sverige. Vid undersökningen av ett torp i Stora<br />
Skedvi påträffades ett bearbetat material i form av slaggsten.<br />
Denna hade bearbetats med dels bipolär teknik och<br />
plattformsteknik, närmare bestämt tryckteknik. Små nagelformade<br />
avslag hade avskiljts från plattformen. Exakt<br />
vad man tillverkat på platsen är inte känt men några tolk-<br />
80 sau rapport <strong>2010</strong>:9<br />
ningsförslag som författarna lämnar är att men tillverkat<br />
smycken, bössflinta eller så har slaggstenen använts till<br />
någon form av slipsten (Apel & Welinder 2007).<br />
Utanför Sverige finns nutida tryckteknik beskrivet t ex<br />
från Indien och Turkiet (Roux 1999; Whittaker et al 2009).<br />
I Indien tillverkas carneolpärlor fortfarande i en teknik<br />
som har sina rötter i neolitikum (ca 7 000 f Kr). Pärlorna<br />
tillverkas inledningsvis med tryckteknik där restprodukterna<br />
(avslagen) kan klassificeras som mikrospån). Här är<br />
emellertid kärnan (pärlan) det som är den eftersträvade<br />
slutprodukten (Roux 1999). I Turkiet finns beskrivet tillverkning<br />
av storspån med tryckteknik (Whittaker et al<br />
2009).<br />
Vid undersökningen av Sofiedal 11 tillvaratogs även, dock<br />
inte systematiskt, små fragment av slaggsten samt ett större<br />
bearbetat stycke. Vid efterarbetet har noterats att samtliga<br />
tillvaratagna slaggbitar uppvisar spår av bearbetning, i<br />
några fall med tryckteknik. Det faktum att vi tillvaratagit<br />
slagg bearbetat med tryckteknik styrker tolkningen att<br />
även flintan kan vara rester från bearbetning under historisk<br />
tid.<br />
Typ Antal<br />
Mikrospån 68<br />
Prep avslag 362<br />
Käruppfr avslag 4<br />
Brända 303<br />
Slipyta 9<br />
Tabell 30. Flintan i Schakt B.<br />
Man kan notera att stickutvärderingen visar tydligt att<br />
flintan tillvaratagits till överlägset största delen i stick 1 (fig<br />
82). Tillsammans med noteringen att keramiken inte samvarierar<br />
med flintan kan man göra tolkningen att deponeringen<br />
av respektive kategori inte är samtida. Men det<br />
finns även andra tecken som pekar mot att flintan i schakt<br />
B tillhör en annan tidshorisont än majoriteten av övriga<br />
fynd från Sofiedal 11. Som en delundersökning av slitspårsanalysen<br />
av materialet från platsen gjordes även olika<br />
metriska undersökningar av flintamaterialet. Denna<br />
undersökning visade att materialet från Sofiedal 11 är<br />
ovanligt homogent till sin sammansättning samt i huvudsak<br />
betydligt mindre i storlek än jämförelsematerialet (bilaga<br />
9). Detta pekar mot att Sofiedalsmaterialet kan sammanföras<br />
till en kortare tidssekvens, i detta fall en enstaka<br />
händelse. Detta i sig kan inte tidsställa händelsen till historisk<br />
tid .Det visar däremot att det inte alls liknar material<br />
från (tolkat) mesolitiska kontexter. Flintamaterialet är<br />
även till sin sammansättning relativt komplett (sammanfogningar<br />
är möjliga) vilket tyder på att det handlar om<br />
korttidsskeenden.
Change language