Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
element, följt av olika slags kam- eller tandstämpeldekor<br />
samt korsande linjer, även kallat ”fisknätsmönster” (tab 7).<br />
För att undersöka hur materialet från schakt B påverkade<br />
representativiteten finns även skärvorna från detta schakt<br />
presenterat i tabell 8. Från schakt B kunde kärlväggsdekoren<br />
inte avgöras på tolv av de 43 skärvorna. Kärlväggsdekoren<br />
på resterande 31 skärvor motsvarar väl fördelningen<br />
för det totala antalet, d v s vanligast var endast<br />
gropornering, följt av dragna vertikala linjer och därefter<br />
olika slags kam- eller tandstämpeldekor, korsande linjer<br />
samt enkla stämpel-/pinnintryck. Jämförelsen visar att<br />
fördelningen av kärlväggsdekoren på skärvor från schakt<br />
B inte skiljer sig nämnvärt från det totala antalet, och att<br />
det omfattande materialet från detta schakt inte snedfördelar<br />
det totala resultatet.<br />
Kärlväggsgropar Antal,<br />
totalt<br />
Antal,<br />
schakt B<br />
Inga 63 22<br />
Mindre runda/rundade (5 mm) 24 14<br />
Tabell 8. Kärlväggsgropar i specialanalysen (totalt och i schakt B).<br />
Kärlväggsgropar fanns på 56 av de 119 skärvorna (tab 8).<br />
Andelen skärvor som innehöll kärlväggsgropar var ungefär<br />
lika stor totalt (47 %) som i schakt B (49 %). Däremot var<br />
andelen större cylindriska/koniska gropar högre i schakt<br />
B (33 %) jämfört med totalt (20 %).<br />
De få kärlprofiler som kunde bedömas i specialanalysmaterialet<br />
utgjordes främst av S-formade profiler (B-profil<br />
enl Bagge 1951).<br />
Endast en bottenbit ingick i specialanalysen. Biten kom<br />
från ett rundbottnat kärl. Avsaknaden av fler identifierade<br />
bottenbitar tyder på att rundbottnade kärl var allmänt<br />
före kommande. Bottenbitar från kärl med denna form är<br />
nämligen svåra att identifiera, till skillnad mot bitar från<br />
flat- och spetsbottnade kärl.<br />
Mynningsläppsform Antal, totalt Antal, schakt B<br />
Förtjockad 27 14<br />
Spetsig / sned 16 2<br />
Rundad 11 3<br />
Plan 6 3<br />
Tabell 9. Mynningsläppsform i specialanalysen (totalt och i schakt B).<br />
Mynningsläppsformen kunde avgöras på 60 av mynningsbitarna.<br />
Vanligast var förtjockad, vilket särskilt gäller<br />
schakt B (tab 9).<br />
De vanligaste stildetaljerna i keramikmaterialet utifrån<br />
specialanalysen kan sammanfattas enligt följande: Fast<br />
gods, ofta gropornerad och/eller dragna vertikala linjer,<br />
S-formad profil, förtjockad mynningsläppsform och<br />
sanno likt rundbottnade kärl.<br />
Keramik i Konstruktion 1<br />
Konstruktion 1 i den centrala ytan tolkas som en möjlig<br />
hyddlämning (se nedan). I specialanalysen var åtta skärvor<br />
av 119 från ytan som utgjorde Konstruktion 1 (5 st<br />
schakt G, 1 st A525, 2 st A2714). Materialet är visserligen litet<br />
men enligt denna begränsade studie avviker inte keramikmaterialet<br />
från Konstruktion 1 stilmässigt från det totala<br />
materialet (se ovan och tab 10).<br />
Kärlväggsdekor Antal<br />
Endast gropornering 2<br />
Linjer, vertikala 2<br />
Kam- el tandstämpel 1<br />
Linjer, korsande 2<br />
Enkla stämpel-/pinnintryck 1<br />
Kärlväggsgropar Antal<br />
Inga 3<br />
Mindre runda/rundade (5 mm) 3<br />
Mynningsläppsform Antal<br />
Förtjockad 4<br />
Rundad 1<br />
Tabell 10. Kärlväggsdekor, kärlväggsgropar och mynningsläppsform<br />
hos skärvor i specialanalysen från schakt G.<br />
Kulturhistorisk klassificering – gropkeramik,<br />
s tridsyxekeramik och möjligen trattbägarkeramik<br />
All förhistorisk keramik som påträffades bedöms vara<br />
neolitisk. Materialet från den särskilda undersökningen<br />
bekräftar att merparten av keramiken kan klassificeras<br />
som äldre gropkeramik (Fagervik II). Därtill framkom<br />
även en del keramik som har bedömts som stridsyxekeramik<br />
och även lite senneolitisk (se nedan). Några skärvor<br />
visar likheter med trattbägarkeramik. Övergången från<br />
trattbägarkeramik till gropkeramik under senare delen av<br />
tidigneolitikum (från Fagervik I till Fagervik II) är ingen<br />
definierad stilmässig skarp gräns (jfr Bagge 1951). Skärvorna<br />
i figur 33a uppvisar i flera fall trattbägarformen (A-profil<br />
enl Bagge 1951), dekortyper som är vanliga inom trattbägarkeramiken<br />
och gods med fin polerad yta. Huruvida<br />
de ska klassificeras som trattbägar- eller gropkeramik är<br />
dock en öppen fråga.<br />
Bränd lera<br />
Endast mindre mängder bränd lera framkom vid undersökningen.<br />
Sammanlagt tillvaratogs 73,7 gram (44 st), varav<br />
merparten 40,4 gram (38 st) hittades i schakt B. Resterande<br />
mängd påträffades i schakten C och G samt som<br />
lösfynd i södra delen av undersökningsområdet. Ingen av<br />
lerbitarna kan klassificeras som lerklining.<br />
sau rapport <strong>2010</strong>:9 33
Change language