You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tunnslip 3, Prov 7; Mynningsskärva. Utifrån form och gods kan skärvan klassificeras som<br />
stridsyxekeramik. Skärvtjockleken är 7 mm. Skärvan är ornerad med vertikala streck på buken.<br />
Tunnslip 4, Prov 8; Mynningsskärva. Utifrån form och gods kan skärvan klassificeras som<br />
stridsyxekeramik och troligtvis av Malmers typ J. Skärvtjockleken är 6 mm. Skärvan är ornerad<br />
med vinkelband.<br />
Tunnslip 5, Prov 10; Halsskärva. Utifrån dekor, form och gods kan skärvan klassificeras som<br />
stridsyxekeramik. Skärvan är ornerad med vinkelband/vinkellinjer. Skärvtjockleken är 6 mm.<br />
Tunnslip 6, Prov 11; Bukskärva. Denna skärva förefaller ha ett avvikande gods och dess datering<br />
och kulturella indelning är osäker. Skärvtjockleken är 8 mm.<br />
Tunnslip Prov GRK/ STY Skärvtjocklek (mm) Dekor<br />
1 3 GRK 11 Korsande linjer, gropar<br />
2 5 GRK 9 Yttäckande punkter, gropar<br />
3 7 STY 7 Vertikala streck<br />
4 8 STY 6 Vinkelband<br />
5 10 STY 6 Vinkellinje/ vinkelband<br />
6 11 ? 8<br />
Tab. I. Den analyserade keramiken från Sofiedal 11.<br />
Samtliga skärvor som analyserats har även varit föremål för lipidanalys. Denna analys har skett<br />
parallellt med godsanalysen. Lipidanalysen har utförts av Sven Isaksson, Arkeologiska<br />
Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.<br />
Niklas Stenbäck, <strong>SAU</strong>, har utfört urvalet, medan godsanalysen utförts av Torbjörn Brorsson,<br />
Kontoret för Keramiska Studier.<br />
Metod<br />
Keramikskärvorna har studerats med hjälp av mikroskopering av keramiska tunnslip.<br />
Mikroskoperingen syftar till att studera godsets sammansättning, de keramiska råmaterialen och<br />
övriga tillverkningstekniska parametrar. Metoden ger information om kärlens funktion och om<br />
lokalt såväl som om främmande hantverk.<br />
Tunnslipet skall vara 0,03 mm tjockt och analysen utförs i polarisationsmikroskop vid<br />
förstoringar mellan 25X och 630X i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek, magringens art,<br />
andel och största korn fastställes. De leror som använts till kärlframställning klassificeras som fin-<br />
, mellangrova- eller grova leror. Det innebär att mängden silt är låg eller saknas i finlerorna, att<br />
sandfraktionen är förekommer men är låg i mellanlerorna medan mängden sand är hög i<br />
grovlerorna. Det noteras även om en lera är sorterad eller osorterad. I en osorterad lera saknas<br />
vissa fraktioner. Vidare noteras den mineralogiska sammansättningen och närvaron av organiskt<br />
material och förekomsten av diatomeer (kiselalger).<br />
Mikroskoperingen har utförts av Torbjörn Brorsson, och en mineralogisk bestämning av<br />
mineralkornen i tunnslipen har utförts statsgeologerna Christina Lundmark och Lisbeth<br />
Hildebrand vid SGU, Mineralinformationskontoret i Malå.<br />
162 sau rapport <strong>2010</strong>:9<br />
6
Change language