16.09.2013 Views

2010:9 - SAU

2010:9 - SAU

2010:9 - SAU

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

7. Sammanfattande resultat och måluppfyllelse<br />

• Boplatslämningar och neolitiska fynd påträffades på<br />

sydostsidan av en svagt förhöjd moränkulle som omgärdades<br />

av sandiga ytor, på en nivå mellan 47 och 52 m<br />

ö h.<br />

• 14 C-dateringarna, fyndmaterialet och nivån över havet<br />

visade att boplatsen huvudsakligen kan dateras till perioden<br />

slutet av tidigneolitikum−mellanneolitikum A.<br />

Därtill framkom mindre mängder fynd som kan dateras<br />

till mellanneolitikum B och senneolitikum. Även en<br />

del bebyggelselämningar från historisk tid fanns på<br />

platsen.<br />

• En hyddkonstruktion (Konstruktion 1) med tydliga<br />

stolphål och lager identifierades centralt på boplatsen.<br />

Ett kulturlager i östra delen av boplatsen som tolkas<br />

som den dåtida strandzonen. Båda dessa strukturer bedöms<br />

som neolitiska. Därutöver framkom ytterligare<br />

ett kulturlager i västra delen vars datering är mera osäker.<br />

75 anläggningar som bedömdes som förhistoriska<br />

har registrerats. Rikligt med skärvsten förekom på delar<br />

av ytan.<br />

• En sammanställning av fyndspridningen och fosfaternas<br />

fördelning visar att den neolitiska etableringen på<br />

platsen skett i omedelbar anslutning till den mellanneolitiska<br />

stranden, som legat på en nivå mellan 48,5<br />

och 49 m ö h.<br />

• Drygt 41 kg keramik har registrerats, varav merparten<br />

har klassificerats som äldre gropkeramik (Fagervik II).<br />

Mindre mängder stridsyxekeramik och senneolitisk keramik,<br />

liksom trattbägarliknande keramik, framkom<br />

lika så. Keramiken påträffades över hela boplatsytan<br />

men särskilt mycket centralt och i östra ytan, i anslutning<br />

till den dåtida strandzonen. Vid en jämförelse med<br />

keramikmaterial från ett antal andra neolitiska lokaler i<br />

regionen uppvisade Sofiedal 11 likheter med särskilt<br />

Postboda 1 och Snåret.<br />

• Slagen kvarts och kvartsit förekom endast i mindre<br />

mängder. Förhållandet mellan bipolär- och plattformsteknik<br />

i kvartsmaterialet var relativt jämnt. För kvartsen<br />

84 sau rapport <strong>2010</strong>:9<br />

dominerade plattformsteknik. Av fynden kan nämnas<br />

en del av en tryckretuscherad bifacial pilspets i kvarts,<br />

liksom en del av en helslipad och troligen tjocknackig<br />

yxa i bergart. Fynd och produktionsavfall i skiffer<br />

framkom likaså. Ett mycket stort antal små avslag av<br />

flinta i tryckteknik framkom i övre skiktet i schakt B.<br />

Dessa tolkas som rester av flinthantverk från historisk<br />

tid. Även bearbetad slagg identifierades.<br />

• Ca 1,5 kg hårt fragmenterade ben tillvaratogs och registrerades.<br />

Nästan allt benmaterial var bränt. I artfördelningen<br />

har ca 80 % av antalet bedömts som ben från<br />

däggdjur och ca 15 % från fisk. Merparten av däggdjursbenen<br />

har inte närmare kunnat artbestämmas Av de<br />

däggdjursben som kunnat artbestämmas är flertalet<br />

från säl. Därutöver förekom enstaka ben av bäver, fågel,<br />

hare, hjortdjur och hunddjur, samt sannolikt även<br />

ekorre och svin. Inga människoben har identifierats.<br />

Platsen tolkas utifrån benmaterialet som en boplats<br />

som nyttjats under stora delar av året.<br />

Det övergripande syftet med den särskilda undersökningen<br />

var, som nämndes i kapitel 3, att bidra till den allmänna<br />

arkeologiska kunskapsuppbyggnaden i länet.<br />

Under sökningen syftade till att kartlägga platsens kronologi<br />

och funktionella karaktär under särskilt mellanneolitikum.<br />

Frågeställningarna handlade om platsens faunaekonomi<br />

och användningstid, om förekomsten av människoben<br />

och/eller annan rituell hantering av ben, hur fyndmaterialet<br />

förhöll sig till andra tidig- och mellanneolitiska material,<br />

den dåtida strandlinjens läge, flintmaterialet i<br />

tryckteknik samt typologiska och kronologiska keramikhorisonter<br />

på platsen.<br />

I de punkter som presenterats ovan redovisas merparten<br />

av de sammanfattande resultaten för de syften och frågeställningar<br />

som formulerades. När det gäller platsens<br />

funktionella karaktär under särskilt mellanneolitikum<br />

diskuteras frågan i avsnittet nedan.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!