Prövningen av återkravsbeslut i domstol - Juridiska institutionen ...

More documents

Recommendations

Info

läggningen i förvaltningsdomstol med avseende på domstolens utredningsskyldighet i målet. I förvaltningsdomstol har den enskilde hjälp av domstolen som ex officio kan komplettera ma- terialet i målet utan åberopade från den enskilde. I allmän domstol kan inte domstolen ex officio komplettera utredningen och kan inte heller beakta sådant som inte åberopats av den enskilde. Allmän domstol kan istället hjälpa den enskilde genom den materiella processledningen, men får aldrig agera ex officio. Det måste betraktas som ostridigt att den enskilde hamnar i en sämre situation i utredningshänseende i en process i allmän domstol eftersom denna process ställer större krav på delaktighet och kunskap om lagen. I förvaltningsdomstol kan den enskilde i väldigt stor utsträckning förlita sig på domstolen som har att tillse att domen som meddelas är materiellt riktig. I allmän domstol, som genomsyras av dispositionsprincipen, finns inte denna möjlighet alls. I vilken utsträckning domarna i allmän domstol utövar sin materiella processledning är inte studieobjektet för denna undersökning. Det får dock rimligen antas att många domare är väldigt hårt bundna av dispositionsprincipen och därför inte hjälper någondera av parterna i deras processföring. 90 Vad som kan anses utgöra de lege lata och vad som måste betraktas som resonemang de lege sententia är svårt att avgöra eftersom ingen studie av den materiella processledningen i åter- betalningsmål genomförts. Grundantagandet är dock att domare ser sig bundna av dispositionsprincipen även i dessa mål och därför inte hjälper den enskilde i nämnvärd utsträckning. Således måste följande resonemang betecknas som ett resonemang de lege sententia. I förvaltningsdomstol skall den enskilde anföra grunder för bestridande av återbetalningsskyl- digheten. Om det antas att domstolen uppmärksammar att återbetalningsbeslutet inte har stöd i författning kan de beakta detta ex officio och således upphäva det överklagade beslutet. Om samma situation skulle uppstå i allmän domstol är det oklart om myndighetens fullgörelseta- lan skulle ogillas eftersom det inte anförts av den enskilde att beslutet saknade stöd i författ- ning. Ekelöf menar att lagstadganden alltid får läggas till grund för en dom även om detta inte åberopats av någon part. 91 Parterna måste dock åberopa de omständigheter som gör myndighetens beslut författningsstridigt för att domstolen skall kunna lägga författningsstadgandet tillgrund för domen. 92 Det får alltså bedömas som sannolikt att en domare skulle försöka att 90 Domare i förvaltningsdomstol har i en undersökning funnits vara mycket passiva i sin materiella processledning. Samma förhållanden görs sig sannolikt också gällande i allmän domstol. (Dahlgren, SvJT 1994 s 392). Det kan även ifrågasättas om inte förhållandena är ännu sämre i allmän domstol mot bakgrund av att domarna där saknar erfarenheten av att agera ex officio och komplettera utredningen då större delen av de tvistemål som prövas där utgör dispositiva. 91 Ekelöf, Edelstam, Boman, Rättegång V, s 47-54. 92 Ekelöf, Rättegång II, s 128. 25
tolka in avsaknaden av författningsstöd i den enskildes grunder men om detta skulle miss- lyckas skulle myndighetens fullgörelsetalan vinna bifall. Detta är givetvis otillfredsställande ur ett offentligrättsligt perspektiv. Det skydd som den enskilde tillerkänns i förvaltningsdom- stol i återbetalningsmål berövas denne när talan istället anhängiggörs i allmän domstol. Om den enskilde erhåller skyddet av officialprincipen eller ej beror således på om denne är aktiv och överklagar beslutet eller inte. Passivitet hos den enskilde beror sannolikt ofta på okunskap och därmed ett större behov av hjälp i domstolsprocessen. Att det vore önskvärt, i denna typ av situationer av uppenbara förbiseenden, att även allmän domstol tillämpade officialprincipen är klart. Steget till en sådan tillämpning i praktiken får dock bedömas som mycket stort, främst eftersom allmän domstol inte har någon erfarenhet av att tillämpa dylika offentligrätts- liga skyddsprinciper utan traditionellt sett lämnat processen till parternas dispositioner. När det handlar om situationer med inte lika uppenbara förbiseenden av den enskilde är dock frågan något mer vansklig att besvara. Om t.ex. den enskilde inte åberopat ett vittne, som om det hade åberopats skulle medfört att den enskilde funnits vara icke återbetalningsskyldig, kan det vara förvaltningsdomstolens skyldighet att genom officialprincipen införskaffa vittnesför- hör ex officio med denne. Att en förvaltningsdomstol skulle ha en sådan skyldighet får anses tvivelaktigt förutom i uppenbara fall, t.ex. där det framgått av skriftväxlingen i målet att vitt- net X skulle kunna tillföra vitala uppgifter för målets utgång. Förvaltningsdomstolen skall inte agera ombud åt den enskilde utan endast assistera denne. Att en allmän domstol inte heller har en skyldighet att agera ombud är klart. Men i likhet med resonemanget ovan anser jag att all- män domstol borde kunna, de lege sententia, förordna om vittnesförhör ex officio. Min stånd- punkt kan således uttryckas så att i de fall då förvaltningsdomstolen har att agera ex officio och genom officialprincipen komplettera utredningen vore det önskvärt att allmän domstol hade samma skyldighet för att kunna trygga den enskildes rättssäkerhet. 5.3 Omfattningen av prövningen av återkravsbeslutet Prövningens omfattning i förvaltningsdomstol bestäms i första hand av det beslut som över- klagats. Det överklagade beslutet kan ändras, upphävas eller lämnas oförändrat. Prövningsrät- ten för förvaltningsdomstolen sträcker sig i princip lika långt som den lägre instansens pröv- ningsrätt. Kan denna företa en lämplighetsprövning, dvs. med viss frihet bedöma den upp- komna situationen för att tillse att det intresse som ligger till grund för författningen uppfylls, 26
Page 1 and 2: UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institu
Page 3 and 4: Förkortningar AFL Lagen (1962:381)
Page 5 and 6: Eftersom återbetalningsmålen kan
Page 7 and 8: gaste civilprocessuella och förval
Page 9 and 10: Domar från allmän domstol som inn
Page 11 and 12: 10 kap. 17 § 1 st. 1 p. RB föresk
Page 13 and 14: Efter ikraftträdandet av 22 a § F
Page 15 and 16: 4 Väsentliga civilprocessuella och
Page 17 and 18: handlingar och dylikt till grund f
Page 19 and 20: Grunden 63 för talan, dvs. de omst
Page 21 and 22: Den sista frågan som skall behandl
Page 23 and 24: Vad som gäller för ändring av gr
Page 25: har även inletts av att en ansöka
Page 29 and 30: splittrad bild av prövningens omfa
Page 31 and 32: land andra skyddsprinciper, har upp
Page 33 and 34: skyldigheten. 110 Om återkravsmål
Page 35 and 36: domstol göra att saken är res jud
Page 37 and 38: 6 Sammanfattning och slutsatser Upp
Page 39 and 40: stolen. Alla parternas yrkanden kom
Page 41 and 42: Kapitel 5.5 ägnas åt res judicata
Page 43 and 44: 7 Käll- och litteraturförteckning
Page 45: Lavin, Rune, Ett fatalt misstag ell

Prövningen av återkravsbeslut i domstol - Juridiska institutionen ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?