Prövningen av återkravsbeslut i domstol - Juridiska institutionen ...

kan även besvärsinstansen, dvs. i de flesta fall förvaltningsdomstolen, också göra detta. 93 För-
valtningsdomstolen har alltså samma befogenhet som den myndighet som prövat ärendet i
första instans. Denna kan alltså ändra, upphäva eller ersätta det överklagade beslutet med ett
nytt beslut. 94
Förvaltningsdomstol tillämpar, typiskt sett, förvaltningsrättslig lagstiftning i sin dömande
verksamhet. När civilrättsliga invändningar 95 framförs måste således förvaltningsdomstolarna
ta ställning till frågor som normalt skall avgöras av allmän domstol. Enligt äldre doktrinutta-
landen ansågs myndigheterna behöriga att tillämpa civilrätten då deras beslut inte var slutgil-
tiga, dvs. då deras beslut endast kunde göras bindande genom prövning i allmän domstol. En-
ligt nyare praxis från förvaltningsdomstolarna verkar inställningen till att tillämpa civilrättsli-
ga invändningar i förvaltningsprocessen negativ. Möjligtvis kan detta innebära att förvalt-
ningsdomstolarna vill begränsa prövningen i dessa till att endast avse förvaltningsrättslig lag-
stiftning och principer. 96 Detta ämne tål onekligen att diskuteras men kommer inte att behand-
las mer ingående i denna framställning.
Allmän domstol handlägger civilrättsliga tvister genom att tillämpa civilrättsliga regler. En
allmän domstol anses inte behörig att pröva andra anspråk, såsom t.ex. utfående av ersättning
från socialförsäkring, som grundar sig på förvaltningsrättslig författning. Detta gör det något
osäkert om allmän domstol skall pröva återbetalningsregler fullständigt eller om prövningen
skall inskränka sig till en verkställighetsprövning. 97
Av prejudikat 98 från HD framgår tydligt att allmän domstol skall företa en fullständig pröv-
ning av återbetalningsfrågan och att denna således är obunden av förvaltningsmyndighetens
bedömning. Det har emellertid också gjorts uttalanden i motsatt riktning, d.v.s. att allmän
domstol endast skall kontrollera lagligheten i återbetalningsbeslutet. 99 Rättspraxis ger alltså en
93
Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, s 109-110.
94
Strömberg, Allmän förvaltningsrätt, s 208-209.
95
Med detta menas exempelvis invändningar om condictio indebiti, obehörig vinst, ränta enligt räntelagen (1975:635), civilrättsliga
kvittningsregler m.m.
96
Södergren, FT 2007 s. 375-396.
97
Lavin, Återbetalning av social ersättning, s 199.
98
NJA 1984 s 648 där HD uttalade att: ”Domstolen är därvid, inom ramen för parternas yrkanden och medgivanden, obunden
av de administrativa organens bedömning av återbetalningsfrågan”. Detta får enligt min mening anses innebära att en fullständig
prövning av beslutet skall göras eftersom det ter sig tämligen lönlöst att genomföra en laglighetsprövning av ett beslut
som inte är bindande för domstolen. I NJA 2001 s 22 uttalades att prövningen av återbetalningsbeslutet skall ske ”i sak”,
vilket anses innebära att prövningen skall vara fullständig.
99
NJA 1991 s 363 (Justitierådet Nyströms skiljaktiga mening: ”[...] att vid en fullgörelsetalan förd av försäkringskassan vid
allmän domstol endast kan ske en prövning av kassobeslutets laglighet och inte av återbetalningsskyldighetens innehåll”) och
NJA 2001 s 22 (revisionssekreterarens mening).
27