Prövningen av återkravsbeslut i domstol - Juridiska institutionen ...

stol. Prövningen i allmän domstol medför inte att myndigheten förhindras att ändra sitt åter-
krav p.g.a. lis pendens hos myndigheten, om strikt begreppsjurisprudens skall anammas, ef-
tersom målet inte anhängiggjorts hos förvaltningsdomstol. Den inledande frågan är således
om en väckt talan i allmän domstol kan medföra lis pendens ”över domstolsgränserna” hos
myndigheten och således omöjliggöra en ändring av myndighetens beslut. Det vore önskvärt
med ett sådant förfarande eftersom det skulle försätta den enskilde i samma sits som om målet
prövats i förvaltningsdomstol och således omöjliggöra en ändring av återkravsbeslutet sedan
talan väckts. Det kan inte heller vara obilligt mot förvaltningsmyndigheten att de själva blir
tvungna att stänga vägen för ändring av beslutet genom att de väcker talan i allmän domstol
för att erhålla en exekutionstitel. Förvaltningsmyndigheten bör ha en skyldighet att tillse att
deras återkravsbeslut är korrekt till beloppet innan talan väcks. Försummar de detta får de stå
sitt kast och acceptera att de inte kan fatta ett nytt beslut under tiden målet är anhängigt i all-
män domstol. Gällande rätt avseende denna fråga måste dock betecknas som oklart. Mot bak-
grund av att det saknas uttalanden i de rättsvetenskapliga källorna som pekar tydligt i någon
av riktningarna nöjer jag mig med att konstatera att rättsläget är oklart på denna punkt men att
kongruens mellan allmän domstol och förvaltningsdomstol vore önskvärd. Således vore det
lämpligt att myndigheten förhindras att ändra sitt återkravsbeslut sedan talan anhängiggjorts i
allmän domstol p.g.a. lis pendens.
Det kan även tänkas att myndigheten fattar ett nytt återkravsbeslut efter det att det första åter-
kravsbeslutet prövats av förvaltningsdomstol och en lagakraftvunnen dom föreligger. Frågan
blir då om förvaltningsdomstols dom kan anses ha negativ rättskraft, i processrättslig bemär-
kelse, och således omöjliggöra en prövning av samma sak i förvaltningsdomstol, d.v.s. saken
är res judicata i förvaltningsdomstolen. Regeringsrätten har i RÅ 2002 ref 61 avvisat en för-
nyad ansökan i ett socialförsäkringsmål rörande ansökan om utfående livränta på grund av att
frågan redan avgjorts av länsrätt. Vidare uttalar RegR att ”tvistemålsliknande förvaltnings-
mål” skall avvisas om de kan anses angå ”samma sak” som redan tidigare avgjorts genom
lagakraftvunnen dom. Mot bakgrund av detta skulle således förvaltningsmyndigheten vara
förhindrad att besluta om ytterliggare återkrav efter att det första målet avgjorts av förvalt-
ningsdomstol under förutsättning att RegR anser att återkravsmål är ”tvistemålsliknande för-
valtningsmål” och att det nya återkravet avser ”samma sak” som redan avgjorts. Det får be-
dömas som sannolikt att det nya återkravet skulle anses omfatta samma sak som det som re-
dan avgjorts eftersom det handlar om samma rättsföljd i de båda målen, återkrav av ersätt-
ning, och det handlar om samma händelseförlopp, den händelse som utlöst återbetalnings-
31