Prövningen av återkravsbeslut i domstol - Juridiska institutionen ...

More documents

Recommendations

Info

2 Vilka avgöranden av återkrav är verkställbara? När förvaltningsmyndigheten fattat ett återkravsbeslut 5 önskar de givetvis att beslutet skall kunna genomdrivas enligt sitt innehåll. Beslutet utgör dock normalt inte en exekutionstitel vilket följer av HD:s praxis 6 och 3 kap. 1 § 1 st. 1p. utsökningsbalken (1981:774) (UB) enligt vilket det krävs en domstols dom, utslag eller beslut för att återbetalningsbeslutet skall kunna verkställas. 7 Detta eftersom prövningen hos förvaltningsmyndigheten inte kan anses leva upp till de krav på objektivitet och allsidighet som måste ställas på en prövning som skall mynna ut i en exekutionstitel. 8 Myndigheten är dock inte tvungen att utverka en exekutionstitel i alla situationer. Ibland kan myndigheten kvitta tidigare felaktigt utgivna bidrag mot bidrag som senare skall utbetalas till den enskilde. Myndigheten kan även genom en överenskommelse med den enskilde åstadkomma en återbetalning utan behov av exekutionstitel. 9 Därutöver är vissa förvaltningsbeslut verkställbara enligt 3 kap. 1 § 1 st. 6p. UB, nämligen då detta anges uttryckligen i ett författningsstadgande. I AFL saknas sådana föreskrifter och följaktligen krävs att återbetalningsfrågan underställs prövning av domstol för att FK skall kunna driva in fordringen. 10 5 De typer av beslut, då myndigheten endast uttrycker sin ståndpunkt i en fråga eller framställer ett krav mot någon enskild, brukar kallas partsbesked och de anses inte bindande (Strömberg, Allmän förvaltningsrätt, s 57). Annorlunda uttryckt utgör ett beslut av en myndighet ett partsbesked när myndigheten inte genom ett författningsbemyndigande anförtrotts att pröva frågan allsidigt och slutgiltigt (Prop. 1997/98:101 s 51). I NJA 1991 s 363 uttalande dock HD att: ”Försäkringskassans avgörande innebär emellertid - som framgår av de inledningsvis åberopade lagrummen - ett beslut om att ålägga återbetalningsskyldighet av felaktigt utgivna bidrag. Beslutet innefattar myndighetsutövning [kursiverat här] och kan efter besvär omprövas och överprövas”. I nya förarbeten (prop. 2005/06:56 s 13 och prop. 2006/07:99 s 23) görs dock uttalanden som stödjer uppfattningen att återkravsbeslutet utgör ett partsbesked, d.v.s. inte innefattar myndighetsutövning. Det kan således inte anses klarlagt om återkravsbeslutet utgör ett beslut som innefattar myndighetsutövning eller blott utgör myndighetens ståndpunkt i återbetalningsfrågan. Allt detta förpassar återbetalningsbeslutet till en gråzon mellan myndighetsbeslut och partsbesked som är mycket otillfredsställande för rättstillämpningen eftersom beslut som innefattar myndighetsutövning kräver t.ex. att myndigheten utförligt motiverar sitt återkravsbeslut enligt 20 § förvaltningslagen (1986:223) (FL), lämnar besvärshänvisning enligt 21 § FL m.m. Dessa krav finns inte för partsbeskeden. Detta medför problem för den beslutande myndigheten som inte med säkerhet kan veta vilka krav de har att uppfylla enligt förvaltningslagen när de fattar återkravsbeslut eftersom deras karaktär inte är klarlagd. De vore mot bakgrund av det ovan anförda önskvärt att partsbeskedsbegreppet helt avskaffades och att det klarlades att återbetalningsbeslutet innefattar myndighetsutövning som kräver t.ex. motivering av återkravsbeslutet och besvärshänvisning. 6 NJA 1983 s 362. 7 Det bör i detta sammanhang erinras om möjligheten att utverka en exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § 1 st. 8 p. UB genom betalningsföreläggande. Betalningsföreläggande erhålls genom ansökan hos kronofogdemyndigheten (KFM) och kan erhållas för alla typer av betalningskrav av dispositiv art. En sådan ansökan som upptas hos KFM skall delges svaranden och denne skall uppmanas att ange sin inställning till det krävda beloppet. Om svaranden bestrider ansökan, vilket kan ske utan anförande av någon grund, får sökanden välja om denne vill låta saken förfalla eller om målet skall överlämnas för prövning i tingsrätten. Om svaranden inte bestrider ansökan skall KFM meddela utslag i enlighet med ansökan enligt 42 § lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Detta innebär att ingen prövning av ansökan sker hos KFM utan att utslag meddelas mot bakgrund av sökandens inställning. Det materiella rättsförhållandet saknar således i princip betydelse vid betalningsförelägganden. Från betalningsföreläggande kommer dock att bortses i denna framställning eftersom ingen materiell prövning sker och därför blir det inte aktuellt att använda förvaltningsrättsliga skyddsprinciper hos KFM. Angående betalningsförelägganden se Heuman, Specialprocess, s 60-72. 8 Gregow, Utsökningsrätt, s 83-84. 9 Lavin, Återbetalning av social ersättning, s 185-187. 10 Lavin, Återbetalning av social ersättning, s 196. 7
Domar från allmän domstol som innefattar ett åläggande att fullgöra en prestation anses utgö- ra en exekutionstitel. 11 Att tillerkänna domar från förvaltningsdomstol denna typ av verkan bedömdes tidigare som olämpligt. 12 Dels skulle den enskildes rättsställning försämras genom dennes överklagande eftersom överklagandet kunde leda till ett verkställbart avgörande. En sådan förändring till den enskildes nackdel, s.k. reformatio in pejus, är inte tillåtet i förvalt- ningsprocessen. Därutöver förpliktas inte den enskilde att fullgöra något i förvaltningsdom- stolens dom utan dessa lämnar normalt sett ”besvären utan bifall” och detta kan inte anses tillräckligt för att utgöra en exekutionstitel. Lavins slutsats var att det ”inte ens efter tillkoms- ten av UB är möjligt att tillerkänna domstolarnas avgöranden i verkställighetsavseende längre gående rättsverkningar än de överklagande besluten”. 13 Trots detta har i Högsta domstolens (HD) praxis ett beslut av försäkringsdomstol, som var en förvaltningsdomstol, att enskild skulle återbetala uppburen ersättning ansetts utgöra exekutionstitel och även denna dom kunde läggas till grund för verkställighet enligt 3 kap. 1 § 1 st. 1 p. UB. 14 Denna princip bör kunna utsträckas till att omfatta alla förvaltningsdomstolar och ej enbart gälla den numera avskaffade försäkringsdomstolen. 15 Således utgör även domar och beslut av förvaltningsdomstol exekutionstitlar trots att detta på förhand ansågs möta stora betänkligheter. 16 11 Gregow, Utsökningsrätt, s 62. 12 Frågan diskuterades i doktrinen och alla verkar vara av meningen att det möter betänkligheterna att tillerkänna förvaltningsdomstols dom denna typ av verkan. Se Lavin, FT 1984 s 276, Lavin, FT 1988 s 42-53, Lavin, FT 1988 s 245-251, Gregow, FT 1988 s 144-148. 13 Lavin, Återbetalning av social ersättning, s 198.. 14 Se NJA 1987 s 780 I och NJA 1991 s 363. 15 Se NJA 2001 s 22. 16 Domen diskuteras av Strömberg, JT 1991/92 s 290-295. Jag anser för egen del att förbudet mot reformatio in pejus kringgås när en dom från förvaltningsdomstol tillerkänns verkan som exekutionstitel eftersom beslutet går från att vara ickeverkställbart till att bli verkställbart. För den enskilde betyder detta att beslutet får mer långtgående effekter, än vad det hade innan överklagandet, på grund av att t.ex. FK mot bakgrund av domen kan begära verkställighet hos KFM och att dessa kan mäta ut den enskildes egendom. Ur en effektivitetssynvinkel ter sig dock verkställbarheten som befogad. Det blir smidigare för myndigheter att driva igenom sina krav utan att behöva väcka talan i allmän domstol efter att målet avgjorts i förvaltningsdomstol. Risken för motstridiga avgöranden minskar givetvis också. Jag anser dock att det inte är möjligt att avvika från principen om reformatio in pejus, som är en av förvaltningsprocessrättens fundament, av effektivitetsskäl. Trots den kritik som kan framföras mot HD:s avgörande utgör detta gällande rätt och följaktligen är ett avgörande av förvaltningsdomstol en exekutionstitel. 8
Page 1 and 2: UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institu
Page 3 and 4: Förkortningar AFL Lagen (1962:381)
Page 5 and 6: Eftersom återbetalningsmålen kan
Page 7: gaste civilprocessuella och förval
Page 11 and 12: 10 kap. 17 § 1 st. 1 p. RB föresk
Page 13 and 14: Efter ikraftträdandet av 22 a § F
Page 15 and 16: 4 Väsentliga civilprocessuella och
Page 17 and 18: handlingar och dylikt till grund f
Page 19 and 20: Grunden 63 för talan, dvs. de omst
Page 21 and 22: Den sista frågan som skall behandl
Page 23 and 24: Vad som gäller för ändring av gr
Page 25 and 26: har även inletts av att en ansöka
Page 27 and 28: tolka in avsaknaden av författning
Page 29 and 30: splittrad bild av prövningens omfa
Page 31 and 32: land andra skyddsprinciper, har upp
Page 33 and 34: skyldigheten. 110 Om återkravsmål
Page 35 and 36: domstol göra att saken är res jud
Page 37 and 38: 6 Sammanfattning och slutsatser Upp
Page 39 and 40: stolen. Alla parternas yrkanden kom
Page 41 and 42: Kapitel 5.5 ägnas åt res judicata
Page 43 and 44: 7 Käll- och litteraturförteckning
Page 45: Lavin, Rune, Ett fatalt misstag ell

Prövningen av återkravsbeslut i domstol - Juridiska institutionen ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?