Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

vara att barnet ”glöms bort” att hämtas på förskolan då mamma ligger full hemma. Ofast är även den icke- alkoholiserade föräldern upptagen av drogen då all uppmärksamhet fokuseras på den alkoholiserade föräldern i form av ständiga bråk och gräl, förnekanden och ett avvisande sätt gentemot barnet då det inte finns någon ork att se sitt barn eller dennes behov. (Lindstein1995) Barnen upplever oftast det som värre än själva missbruket då konflikterna inte ordnas upp på grund av missbruket och de slutar ofta med uppgivenhet, hot eller/och ett tigande. Det kan vara hot om våld, skilsmässa och övergivande av familjen. Barnet lever under ständig stress eller/och katastrofhot. (Mortensen, i Hansen, 2003) Barnen påverkas stark av disharmonin i hemmet och strategin blir ”att inte prata” om det som händer inom familjen vare sig i familjen eller utanför. Barnet får en välutvecklad förmåga redan som liten att förneka sina känslor, sina behov och att inte känna för att övertyga sig själv och andra att deras familj är som alla andras. (Lindstein1995) Att inte lita på någon får förödande konsekvenser då barnet isoleras från all kontakt. Barnet isoleras från sina föräldrar, sina syskon och resten av omgivningen och misstänksamheten inverkar på förmågan att möta känslor och att själv uttrycka känslor. Det är kontakt med de egna känslorna som gör det möjligt att få kontakt med andra människor. Denna regel ”att inte lita på” är också effektivt för att inte andra ska uppmärksamma hur det är i familjen och den alkoholiserade föräldern. Barnen upplever en total ensamhet och inre isolering. (Hellsten1998) Barnen anpassar sig till föräldrarnas bristande omsorgsförmåga och det onormala blir normalt, då det inte ges utrymme att bearbeta alla känslor och tankar som kommer upp i form av rädsla, sorg och förluster. De upplever ständiga förluster exempelvis fisketuren med pappa ställs in, mamma kommer inte till skolavslutningen på grund av att pappa är full då hon glömmer på grund av sin upptagenhet kring pappans drickande. Barnet slits mellan hopp och förtvivlan. (Lindstein 1995) I en alkoholistfamilj blir de viktigaste behoven inte tillfredställda, då det gäller ett barns behov av trygghet, behov av närhet, att bli förstådd, att någon lyssnar och att få uppskattning och uppmärksamhet. Föräldrarna har inte förmågan att tillfredställa sina egna behov och än mindre barnets, det outtalade budskapet i familjen blir att ingen har rätt till sin egen personlighet och barnets gränser kränks. (Hellsten 1998) Barnet tar över föräldrarnas ansvar och får ta ansvar som de inte är mogna för som städning, matlagning, hämta småsyskon på förskolan och andra vardagliga sysslor. Det är vanligt att barnet tar på sig skuld för förälderns missbruk, de tror att de gjort något fel eller inte varit tillräckligt duktiga. Barnet upplever även 7
ett ansvar för föräldrarna och tröstar dem när de är ledsna och ser till att de kommer i säng. Det innebär att de får ansvar för saker de inte kan påverka och inte har möjlighet att kontrollera. Barnet får upplevelser av hjälplöshet och otillräcklighet som utvecklar en låg självkänsla. Barnet tänker ofta att de måste prestera något för att bli omtyckta, älskade och uppskattade. (Mortensen, i Hansen, 2003) Ett kännetecken i en alkoholistfamilj är den ombytta rollfördelningen genom omvända föräldra- barnroller. Barnet övertar i tidig ålder delar av förälderns roll men det är samtidigt inkonsekvent, när föräldern är full får det äldsta barnet rollen som hjälten men när föräldern är nykter ska barnet anpassa sig till att ”lyda” den vuxne. Det skapar en förvirring och det som avgör vad som är tillåtet, förbud eller andra regler i familjen är den missbrukande förälderns psykiska och fysiska tillstånd för tillfället. Barndomen avbryts i förtid och hämmar barnets utveckling.(Runquist 1998) Det är vanligt att barnet ljuger för att skydda sig själv och sin familj då lojaliteten mot föräldrarna är stark trots rädsla, ångest och stress. Tystnaden blir ett försvar mot exempelvis kamrater för att dölja familjesituationen som kan bidra till att barnet känner sig mindre värd och otillräcklig. (Bengtsson & Gavelin, 1994) Barnen kan reagera olika på missbruksproblemet i familjen, det är individuellt. Man brukar vanligtvis beskriva barnens reaktionsmönster genom att dela in dem i fyra kategorier a/hjälten, som försöker bära familjens bördor, b/rebellen/syndbocken, som är aggressiv, trotsig och utagerande, c/tapetblomman, som gör sig så osynliga så de inte märks, d/clownen, som är glad, aktiv och charmig utåt. (Hindberg 2001) 2.4 Vad är bra med en gruppverksamhet för barn- och tonårs/ungdomar som lever i en svår livssituation? Då en förälder eller båda föräldrarna missbrukar alkohol vet vi genom forskning att barn far illa och att det påverkar hela barnets livssituation. 1989 startades de första barn och ungdomsgrupperna för barn till missbrukande föräldrar i ett samarbete mellan Röda korset, socialtjänsten, Barnpsykiatrin, skolan och alkoholmottagning. Erfarenheten var att socialtjänsten då det gällde missbruksfamiljer i huvudsak inriktade behandlingen på den vuxne och ingen erbjöd barnet något stöd. Rädda barnen ville då hitta ett arbetssätt som förenade socialtjänstens missbrukskompetens med barnpsykiatrins barnkompetens. Man hade tidigare goda erfarenheter av att arbeta med barn- och tonåringar/ungdomar i grupp och 8
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psyhother
Page 3 and 4: Författarens tack Jag vill först
Page 5 and 6: 1. Introduktion ”Jag vill tacka l
Page 7 and 8: får göra sin röst hörd av vad s
Page 9: etydelsefulla för barnets utveckli
Page 13 and 14: missbrukare. Rädda Barnen har skri
Page 15 and 16: eteende som den inte är mogen gör
Page 17 and 18: helhet. (Brodin & Hylander 1997) 3.
Page 19 and 20: andra sidan blir den för låg uppl
Page 21 and 22: fält är en helhet där allt påve
Page 23 and 24: heller läser berättelsen.” (Kva
Page 25 and 26: min text då det är oundvikligen i
Page 27 and 28: gruppverksamhet för ungdomar som v
Page 29 and 30: upp saker som tidigare diskuterats
Page 31 and 32: tänker på hur man kan göra istä
Page 33 and 34: Det behövs inte alltid så många
Page 35 and 36: Grupptillhörigheten bidrar till en
Page 37 and 38: och det är det livet handlar om. G
Page 39 and 40: vaksam på att min egen erfarenhet
Page 41 and 42: på vidare forskning. Jag var nyfik
Page 43 and 44: man sökt efter fanns i gruppen och
Page 45 and 46: samma struktur. Det finns av naturl
Page 47 and 48: Referenser Arnell, Ami & Ekbom, Ing

Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?