Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

Att komma till grupptillfällena och träffa medlemmarna och ledarna har blivit en del av vardagen. Man talar om allt som ligger nära och blir förstådd som man inte alltid blir av familjemedlemmar eller vänner. Vissa saker som man berättar för varandra känner man igen och då bekräftar man varandra med att berätta att man upplevt liknande saker. Det är lättare att se sig själv när man träffar andra som har det på liknande sätt. Vissa grupptillfällen kan börja med att gruppledarna har en föreläsning om fakta kring alkoholism, familjesjukdomen och hur det kan bli i en familj när en eller båda föräldrarna är beroende av någon drog. Ofta känner man igen sig i dessa föreläsningar och det kan vara i vad som helst man kan känna igen sig i. Att barnen blir psykiskt och/eller fysiskt misshandlade, att hemlighålla förälderns missbruk, att få ta för mycket ansvar och mycket annat känner man igen. Att någon berättar att han eller hon blivit misshandlad i gruppen, att man dagligen kan må dåligt, att man kan ha kul med familjen och att det fungerar. Allt är tillåtet i gruppen och det är en styrka gruppen har. Man mår mycket bättre när man blivit lyssnad på och/eller lyssnat på de andra och bekräftat varandra. Det är som meditation allt känns lättare när man går hem. Man kan vara ärlig och öppen med sig själv. Genom att gå i gruppen blir man mer sig själv och ärligare. Att slippa vara någon annan då man vet att alla har liknande erfarenheter gör att man slipper ljuga och/eller vara hemliga vilket är befriande. Stödet av de andra gruppmedlemmarna bidrar till att det blir lättare även i vardagen att vara sig själv. Det är accepterat i gruppen att tala öppet och ärligt hur det är att ha en missbrukande förälder och slippa bortförklaringar. Att kunna det utan att känna sig värdelös är en lättnad. Att tala om det svåra i att ha en missbrukande förälder i gruppen så öppet och ärligt innebär att deltagarna slutar komma med undanflykter och lögner även utanför gruppen. Man gör övningar där man talar om vad man visar utåt och vad man bär för känsla inom sig och inte visar. Det kan vara att man utåt sett ser glad ut och skojar fast man inombords är ledsen. Och även fast någon kompis gör en ledsen så säger man inte ifrån för att man ”lärt” sig att det är ingen ide. Då stöttar man varandra i att det är bra att våga vara ärlig och öppen och ta risken som det kan innebära med att säga ifrån. 29
Det behövs inte alltid så många ord då man förstår varandra ändå så att de inte behöver vara ”hemliga”. Eller försöka vara någon annan än man är. ” man vet liksom redan innan det har han varit med om…och så där…man behöver inte gå omkring och försöka vara någonting som man inte är utan det är väldigt öppet så där” (3: 12) Deltagarna är inte lika rädda att stå fast vid vad man tycker, tänker och känner då man kan vara mer sig själva. Att slippa låtsas vara någon annan och vara sig själv i gruppen bidrar till att man vågar vara ärliga och uppriktiga. När någon frågar hur man mår så svarar man ärligt och slipper då ljuga. Man kan öppet visa alla sina känslor även då man känner sig ledsen. Deltagarna blir som goda vänner som det är lätt att tala med utan att behöva förklara sig, man vet ändå då man har liknande erfarenheter. Man behöver inte vara hemlig och/eller försöka vara någon annan än den man är. Att slippa låtsas är befriande och bidrar till att det blir en värme mellan dem. Ofta bortförklarade man som barn att föräldern missbrukade. Och att slippa det nu och vara öppen med att föräldern missbrukar och svårigheterna med det är så skönt. ”just inte behöva…jag har väl aldrig varit så att…jag har ljugit om det direkt…inte så…på senare…kanske när jag var liten så kanske det var lite mer så…man kanske kom med bortförklaringar till varför min pappa drack och så där men…sen…så har jag…paus…jo…att inte behöva…eller att vara öppen så där…jag har väl aldrig…inte varit öppen om det men…det är helt acceptabelt så där…att snacka med dom om det som vet vad det är” (2: 5) Att slippa låtsas vara någon annan och tränga bort sina svårigheter hemma och vara sig själv på ett helt annat sätt är ett stort framsteg för dem. Man blir friare i relation till sina vänner, sin familj och övriga. Man behöver inte ta ansvar för andras mående, vare sig föräldrarna eller eventuella syskon. För några innebär det att det är möjligt att bjuda hem sina vänner vilket man inte vågade innan. Ger hopp om framtiden. Genom att få möta vuxna ungdomar med liknande erfarenheter av svårigheter som kommit en bit på väg i sitt välmående så väcks hopp om framtiden. Att få kunskap om drogberoende och vilka konsekvenser det får för omgivningen och att det är möjligt att själv använda den 30
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psyhother
Page 3 and 4: Författarens tack Jag vill först
Page 5 and 6: 1. Introduktion ”Jag vill tacka l
Page 7 and 8: får göra sin röst hörd av vad s
Page 9 and 10: etydelsefulla för barnets utveckli
Page 11 and 12: ett ansvar för föräldrarna och t
Page 13 and 14: missbrukare. Rädda Barnen har skri
Page 15 and 16: eteende som den inte är mogen gör
Page 17 and 18: helhet. (Brodin & Hylander 1997) 3.
Page 19 and 20: andra sidan blir den för låg uppl
Page 21 and 22: fält är en helhet där allt påve
Page 23 and 24: heller läser berättelsen.” (Kva
Page 25 and 26: min text då det är oundvikligen i
Page 27 and 28: gruppverksamhet för ungdomar som v
Page 29 and 30: upp saker som tidigare diskuterats
Page 31: tänker på hur man kan göra istä
Page 35 and 36: Grupptillhörigheten bidrar till en
Page 37 and 38: och det är det livet handlar om. G
Page 39 and 40: vaksam på att min egen erfarenhet
Page 41 and 42: på vidare forskning. Jag var nyfik
Page 43 and 44: man sökt efter fanns i gruppen och
Page 45 and 46: samma struktur. Det finns av naturl
Page 47 and 48: Referenser Arnell, Ami & Ekbom, Ing

Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?