Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

andra sidan blir den för låg upplever man ständigt andras känslor och hamnar i ett
känslomässigt kaos. En vuxen som har en lagom empatisk mur kan förstå andra människors
känslor utan att invaderas av dem och kan då känna och visa empati. Att känna empati bygger
på en egen upplevd känsla som kommer ur eller riktar sig mot någons situation eller/och
känslor. (Bengtsson 1999) Att uppfatta och känna igen hur det känns i en annan människa är
grunden för empati och för att kunna det måste man vara förtrogen med sina egna känslor.
Grunden för det är att barns känslor blir igenkända och bekräftade av vuxna så det ges
möjlighet att bli förtrogen med sina egna känslor. Genom att tala om sina känslor och även
andras läggs grunden till den empatiska utvecklingen. (Brodin & Hylander 2002)
3.6 Gestaltterapins värdesystem, den dialogiska aspekten, gestaltpsykologi och fältteorin
Är viktigt för mig som gestaltterapeut att skriva om gestaltteori som är relevant i min studie. I
gestaltterapi är livssynen existentialistisk vilket innebär att förhållningssättet till livet är en
inre relation till hur människan förhåller sig till existensen. Existentialismen är en filosofisk
skola som övervägande har formulerats av Kierkegaard (1813-55) och vidareutvecklats av
tyske filosofen Heidegger (1889-1976) som var elev till Husserl (1859-1938). För Heidegger
var det väsentliga hur människan är inte vad hon är. Han menade att det var ett missförstånd
att se objekt och subjekt som åtskilda eftersom de inte kan särskiljas i individens upplevelse
av omvärlden. Med ordet existens menas verkligheten som människans upplever den, alltså
människan upplevelse av att något är. Existensfilosoferna menar att när vi erkänner att vi ska
dö förändras vi för alltid. Det tvingar oss att se att jag är helt ensam samtidigt som jag är
beroende av omvärlden och att jag lever i en begränsad tid, ensam och beroende av andra och
tiden.(Hostrup 2002)
När vi erkänner grundvillkoren kan vi skapa ett engagerat liv, ett liv som upplevs som fullt av
liv. Filosofen Martin Buber (1878-1965) talar om det dialogiska förhållandet och menar att
ingenting är något utan något annat. Allt är relation, när livet upplevs som fullt av liv, är när
ett verkligt möte sker mellan ett Jag och ett Du. I relationen uppstår något mellan Jag och Du
som är mera och annat än parterna själva, det är också en upplevelse av liv och kraft som
Buber menar har en andlig kraft. Vi människor kan skapa livfullhet genom att förhålla oss
dialogiskt till olika aspekter på livet. I det dialogiska förhållandet så upplevs det sätt som jag
handlar på i förhållande till andra människor också ett sätt att påverka mig själv. Det uppstår
”något” mellan Jag och Du, en upplevelse av något betydelsefullt, som ändrar upplevelsen till
ett Jag – Du – förhållande. Det kan aldrig ske ett möte genom mig och aldrig utan mig utan att
16