Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

tonvikt på det undersökta fenomenet. Det är i detta steg som den fenomenologiska
reflektionen startar. Informantens konkreta uttryck transformeras om till forskarens
perspektiv. Uppgiften är att beskriva den fenomenologiska strukturen.
Steg 4: Alla protokoll läses igenom återigen och forskaren tittar efter meningsfullheten som
beskriver specifikt fenomenet man undersöker. Sedan läser forskaren alla protokollen för att
se om de specifika beskrivningarna av fenomenet stämmer överens i alla protokoll. Finns det
likheter med varandra så har man hittat en generell beskrivning av fenomenet man
undersöker. Då presenteras flera specifika beskrivningar som stämmer överens med alla
protokoll. (Karlsson 1993)
Forskarens tolkande enligt EPP-metoden utgörs av den fenomenologiska filosofins analys av
medvetandet som intentionalt som jag beskrivit tidigare. Det empiriska materialet läser och
tolkar forskaren med utgångspunkt att det är hur informanterna meningsbestämmer den
upplevda och beskrivna situationen av det fenomen studien undersöker. Forskaren är inte
intresserad av individuella fakta utan av den mening som faktumet består av. Husserls eidetisk
induktion syftar till att kartlägga ett fenomens väsensstruktur genom att i fantasin variera olika
parametrar. Dataanalysen i EPP-metoden är i viss mån också eidetisk då forskaren inte håller
kvar intresset på individuella fakta utan söker upptäcka meningen som faktumet genomsyras
av.
Det hermeneutiska inslaget i EPP-metoden att analysera forskarens material har en relevans
då forskarens förförståelse har en betydelse som styr tolkningen av materialet. För att kunna
analysera texten behövs förförståelsen för att kunna se och förstå fenomenet i texten.
Betydelsen av forskarens förförståelse i det empiriska analysarbetet ställs i kontrast mot
forskarens strävan att vara så öppen som möjligt i tolkningen. Den ”hermeneutiska cirkeln”
som rör förförståelsens ömsesidiga cirkulation mellan del och helhet, mellan helhet och del.
Det innebär att forskarens tolkning av materialet endast kan ske mot bakgrund av en
helhetsförståelse, som fördjupas genom analysen av varje del. (Karlsson 1993)
Informanternas berättelser vid intervjutillfället är mycket mer än de tankar som går att
uttrycka i ord utan också oerhört mycket mer i form av förnimmelser, känslor och tankar som
rimligtvis inte formulerats högt. Då våra tankar och det vi säger inte har samma struktur. Det
finns av naturliga skäl en klyfta mellan det ursprungliga upplevandet i stunden och det som är
21