Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

Den eidetiska reduktionen strävar efter att söka efter de väsentliga drag som gör att ett fenomen är vad det är. Med hjälp av den fenomenologiska reduktionens brytning med vår naturliga inställning kan den fenomenologiska attityden öppna upp för oss det som är givet i och med medvetandet. I Husserls tänkande finns en ide om att vetenskaperna är organiserade på ett hierarkiskt sätt i relation till varandra, där livsvärlden finns längst ner. Husserl menar att livsvärlden föregår den vetenskapliga beskrivningen av världen, då den kommer först och att den är en logisk förutsättning för den vetenskapliga beskrivningen av världen. Med livsvärlden menas upplevelsen av den värld vi föds och växer upp i. Livsvärldens innehåll ser olika ut i olika tidsepoker. (Karlsson 1993) 3.3 Psykologiska teorier Min studie handlar om barn och tonåringar/ungdomar som växer upp i en svår livssituation så det är relevant att skriva om anknytningsteori. Barnets utveckling är en process i en psykofysiologisk helhet. Denna utvecklingsprocess och dess störningar är i relation till yttre förutsättningar, det vill säga till tillgången av psykisk och fysisk omsorg av förälder/föräldrar, och till barnets inre förutsättningar. Det har under senare tid framgått hur komplex interaktionen är mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer. Inte minst utvecklingen av det centrala nervsystemet balanserar utvecklingen hela tiden mot anpassning.(Wrangsjö 1984) Det centrala nervsystemets uppgift är att förmedla intryck från våra fem sinnen och för bearbetning, tolkning och lagring av information. För att upprätthålla balansen i centrala nervsystemet är det två funktioner som ska balanseras, lagom mängd aktivitet som frisätter energi och lagom mängd vila som ger återhämtning och ny energi. För hög aktivitet och/eller energi är dysfunktionellt om det pågår under en längre tid. Överbelastning i form av stress eller trauma försvårar utvecklingsprocessen och inlärningen. (Wrangsjö 1984) Utvecklingspsykologiska teorier finns det en del skrivet om och synen på barnets utveckling är sammansatt utifrån olika utvecklingspsykologiska skolor. Jag beskriver två stycken. Utveckling enligt Arnold Gesell (1952) bygger på direkta observationer och han har utvecklat mognadsbegreppet inom barnpsykologin. Han har systematiskt beskrivit barns beteende i olika vardagliga situationer, vid matbordet, vid lek, toaletträning och sovmönster. Gesell menar att barns beteende visar deras förmåga att motsvara omgivningens krav i en viss ålder. Om barnet visar ett avvikande beteende visar det att barnet har en inre konflikt mellan sin egen förmåga och omgivningens förväntningar. Gesell menar att barnet pressas att uppvisa ett 11
eteende som den inte är mogen gör. (Wrangsjö 1984) Jean Piaget menar att utvecklingen är en process där alla levande varelser strävar efter en jämvikt med miljön genom en ömsesidig anpassningsprocess. Piaget intresserade sig främst för barnets intellektuella utveckling. Han menade att den intellektuella utvecklingen följer liknande mönster som den emotionella och att de inte går att särskilja. Denna anpassningsprocess innebär att det nya som tas in, som kan vara fysiska eller psykiska upplevelser, anpassas till det gamla som redan finns i vår organism. Piaget talar om en växelverkan mellan barnet och dess omgivning och han menar att intrycken tas i bruk och integreras för att sedan komma till uttryck allteftersom barnet mognar. (Wrangsjö 1984) Inom den akademiska personlighetspsykologin finns det samlat en stor kunskapsbank utifrån olika aspekter på individen. Anknytningsteorin som handlar om anknytningen mellan barn och förälder. Barn med trygg anknytning har föräldern som en trygg bas för utforskande av världen. Kognitiv teori handlar om perception, minne, tankeprocesser och språk. Genusteori, då könsrollsidentiteten stabiliseras vid tre till fyra år, medan den får en djupare innebörd efter ytterligare ett par år. Vuxna reagerar spontant olika utifrån en pojke eller en flickas beteende. Affektteori är idag en själklarhet inom utvecklingspsykologin (Havnesjö & Mothander 1995) som är biologiska aspekter av affektiv och emotionell utveckling. Studier av affekter och känslor har blivit ett prioriterat område. Emotionell intelligens som avser aspekter som är relevanta i sociala samspel. Dit hör självkänsla, empati, moral, konfliktlösningsförmåga och social kompetens. Goleman (1997) beskriver fem komponenter. Förmåga att, a/tolerera, härbärgera och ha kontakt med sina känslor, b/gestalta, reglera och hantera sina känslor på ett sätt som är adekvat i situationen, c/motivera sig själv, vilket innefattar emotionell självkontroll, d/uppfatta andras känslor genom empatisk tolkning av verbala och icke-verbala uttryck, e/skapa och bevara relationer samt hantera konflikter. (Wrangsjö 1984) Jag kommer att återkomma till anknytningsteorin, affekteorin och emotionell intelligens. Underlag för utvecklingsteorier har förändrats till ”det observerande barnet” istället för den traditionella utvecklingspsykologin som betecknas ge bilder av ”det kliniska barnet”. Det har kunnat genomföras genom modern teknik för registrering exempelvis videoinspelning av interaktionen barn och mor från förlossningen och framåt. Objektrelationsteorin har invändningar mot att barnet i första hand söker driftstillfredställelse före relationen till 12
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psyhother
Page 3 and 4: Författarens tack Jag vill först
Page 5 and 6: 1. Introduktion ”Jag vill tacka l
Page 7 and 8: får göra sin röst hörd av vad s
Page 9 and 10: etydelsefulla för barnets utveckli
Page 11 and 12: ett ansvar för föräldrarna och t
Page 13: missbrukare. Rädda Barnen har skri
Page 17 and 18: helhet. (Brodin & Hylander 1997) 3.
Page 19 and 20: andra sidan blir den för låg uppl
Page 21 and 22: fält är en helhet där allt påve
Page 23 and 24: heller läser berättelsen.” (Kva
Page 25 and 26: min text då det är oundvikligen i
Page 27 and 28: gruppverksamhet för ungdomar som v
Page 29 and 30: upp saker som tidigare diskuterats
Page 31 and 32: tänker på hur man kan göra istä
Page 33 and 34: Det behövs inte alltid så många
Page 35 and 36: Grupptillhörigheten bidrar till en
Page 37 and 38: och det är det livet handlar om. G
Page 39 and 40: vaksam på att min egen erfarenhet
Page 41 and 42: på vidare forskning. Jag var nyfik
Page 43 and 44: man sökt efter fanns i gruppen och
Page 45 and 46: samma struktur. Det finns av naturl
Page 47 and 48: Referenser Arnell, Ami & Ekbom, Ing

Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?