Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

More documents

Recommendations

Info

hoppas med denna studie finna gemensamma kännetecken som beskriver gruppens betydelse. Min ambition är att undersöka utifrån ett ungdomsperspektiv som inte gjorts tidigare. 4.2 Metod Hur man väljer forskningsmetod är kopplat till hur man samlar in och hanterar den kunskap man får genom sin studie. Utan det är forskningsfrågan som avgör vilken forskningsmetod man bör välja. Jag har valt en kvalitativ studie med en fenomenologisk metod då min forskningsfråga passar in i den forskningsmetoden. Jag vill förutsättningslöst undersöka ungdomarnas subjektiva upplevelser av vad som varit betydelsefullt med att gå i gruppverksamhet för ungdomar som har en missbrukande förälder/föräldrar. Jag är intresserad av att undersöka barngruppsverksamhetens väsen såsom den upplevs av deltagarna. Vad är det som gör det betydelsefullt att mötas och träffa andra i liknande situation? Finns det några gemensamma upplevelser som ungdomarna beskriver? Och om hur ser de gemensamma upplevelserna ut? Mitt intresse är att utifrån ett ungdomsperspektiv och inte ett vuxet perspektiv undersöka upplevelser av vad som är viktigt och betydelsefullt. Den fenomenologiska metoden söker kunskap om verkligheten, efter helheten i delarna. Fenomenologin menar att kunskap kommer inte enbart utifrån utan också inifrån det aktiva medvetandet. Metoden är att ”gå till sakerna själva” och undersöka dem förutsättningslöst. Om jag däremot i min studie velat undersöka barngruppsverksamhetens omfattning, fördelningen på åldrar och söka efter andra variabler då hade jag valt en kvantitativ studie istället. En annan forskningsfråga skulle ha kunnat vara ”Vad är det som är betydelsefullt med att gå i en gruppverksamhet för ungdomar som har en missbrukande förälder/föräldrar”. Då söker forskaren efter vad som är betydelsefullt för att eventuellt kunna formulera en teori. Utifrån den forskningsformuleringen hade ”grounded theory” kunnats använda som metod. Jag är intresserad av att undersöka ungdomarnas upplevelse av gruppverksamheten då det är intressant hur alla individer i gruppen tillsammans påverkar gruppens väsen. Då är en fenomenologisk metod den bästa. Jag har intervjuat ungdomar som gått och fortfarande går i en gruppverksamhet för barn till missbrukande förälder/föräldrar. ”Målet för intervjuforskaren är att återvända till sin kvalitativa undersökningsfärd med en berättelse som gör rätt visa åt intervjupersonernas historier om sin livsvärld och som förmedlar ny giltig kunskap och insikt åt dem som lyssnar 19
heller läser berättelsen.” (Kvale, s. 78 1997) Emil Kruuse skriver i sin bok att kravet på att en undersökning ger ny kunskap och förståelse är att den ger vidgad insikt. Mitt forskningsprojekt täcker ett fenomen som blivit bristfälligt undersökt tidigare. Ungdomar har i andra studier blivit intervjuade kring positiva effekter av att medverka i en gruppverksamhet men inte kring hur de upplever gruppens betydelse. Under intervjutillfället vill jag att informanten talar så fritt som möjligt kring min frågeställning. Jag kommer att hjälpa till genom att fråga efter konkreta händelser och frågat efter känslor, tankar och vad som händer. Målet med min studie har inte varit att pröva en av mig uttalad hypotes eller att formulera en teori utan den är deskriptiv och empirisk. Kvale (1997) skriver i sin bok att det krävs kunskap om ett fenomen som ska undersökas för att kunna ställa viktiga frågor. 4.3 Dataanalys enligt EPP-metoden Jag har valt EPP-metoden (Emperical Phenomenological method) för att analysera materialet som en svensk forskare Karlsson (1993) har utarbetat som en metod för psykologisk forskning, den baseras på Husserls fenomenologiska filosofi. Syftet är att beskriva meningsstrukturen som finns i upplevda erfarenheter om fenomenet. I min studie är jag intresserad av att ta få svar på min fråga vad som är betydelsefullt med att gå i en gruppverksamhet för tonåringar/ungdomar med förälder/föräldrar som missbrukar. Min fråga syftar till vad något är (gruppen) och hur det sker (verksamheten). (Karlsson 1993) Det sker utifrån fyra steg som beskrivs här: Steg 1: Forskaren transkriberar intervjuerna och läser igenom dem ett flertal gånger för att få förståelse för helheten. Jag har läst och även lyssnat igenom intervjuerna flera gånger. Själva processen är att i möjligaste mån få fatt i informanternas ursprungliga upplevande. Steg 2: Forskaren delar in alla protokoller i meningsenheter (Mu) utifrån informanternas ursprungliga upplevande i möjligaste mån. Det är informantens beskrivning av konkreta händelser, fakta, känslor och tankar som forskaren vill ska framgå i texten. Steg 3: Forskaren ”översätter” informanternas vardagliga språk till ett forskarspråk med 20
Page 1 and 2: Master of Science Gestalt Psyhother
Page 3 and 4: Författarens tack Jag vill först
Page 5 and 6: 1. Introduktion ”Jag vill tacka l
Page 7 and 8: får göra sin röst hörd av vad s
Page 9 and 10: etydelsefulla för barnets utveckli
Page 11 and 12: ett ansvar för föräldrarna och t
Page 13 and 14: missbrukare. Rädda Barnen har skri
Page 15 and 16: eteende som den inte är mogen gör
Page 17 and 18: helhet. (Brodin & Hylander 1997) 3.
Page 19 and 20: andra sidan blir den för låg uppl
Page 21: fält är en helhet där allt påve
Page 25 and 26: min text då det är oundvikligen i
Page 27 and 28: gruppverksamhet för ungdomar som v
Page 29 and 30: upp saker som tidigare diskuterats
Page 31 and 32: tänker på hur man kan göra istä
Page 33 and 34: Det behövs inte alltid så många
Page 35 and 36: Grupptillhörigheten bidrar till en
Page 37 and 38: och det är det livet handlar om. G
Page 39 and 40: vaksam på att min egen erfarenhet
Page 41 and 42: på vidare forskning. Jag var nyfik
Page 43 and 44: man sökt efter fanns i gruppen och
Page 45 and 46: samma struktur. Det finns av naturl
Page 47 and 48: Referenser Arnell, Ami & Ekbom, Ing

Gruppens betydelse – fenomenologisk studie om ... - Gestaltakademin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?